Analytiker: Ingen räntesänkning i juli
Riksbanken kommer troligen att lämna styrräntan oförändrad på 1,50 procent vid det penningpolitiska mötet den 3 juli, tror analytiker. Men vad som händer i höst råder det oenighet om.
29 juni, 2012
Riksbanken kommer troligen att lämna styrräntan oförändrad på 1,50 procent vid det penningpolitiska mötet den 3 juli, tror analytiker. Men vad som händer i höst råder det oenighet om.
29 juni, 2012
Riksbanken kommer troligen att lämna styrräntan oförändrad på 1,50 procent vid det penningpolitiska mötet den 3 juli, räntebesked och penningpolitisk rapport presenteras den 4 juli. Senare i höst kan räntan komma att sänkas, men analytikerkåren är klart splittrad och många tror att Riksbanken kommer att hålla sitt "löfte" att lämna styrräntan oförändrad fram till årsskiftet.
I SME Direkts enkät bland 15 ekonomer svarar 13 att räntan kommer att lämnas oförändrad, på 1,50 procent, medan två tror att räntan kommer att sänkas med 0,25 procentenheter, till 1,25 procent.
Enligt genomsnittet i SME Direkts enkät väntas reporäntan ha sänkts till 1,36 procent efter Riksbankens septembermöte, prognosintervall 1,00-1,50 procent. Prognosintervallen är desamma om reporäntan efter Riksbanken i oktober och december, men genomsnittsprognosen sjunker svagt till 1,34 respektive 1,32 procent.
I SME Direkts enkät inför Riksbankens aprilmöte pekade prognoserna inför juli-mötet i genomsnitt mot en reporänta på 1,36 procent. Andelen bedömare som tror på en räntesänkning i juli har därmed sjunkit de senaste dryga två månaderna, och överlag verkar bedömningen vara att positiva inhemska faktorer trumfar över internationell oro, åtminstone på kort sikt.
Riksbanken har inför julimötet på nytt tvingats att brottas med motstridiga signaler om utvecklingen, på det inhemska planet överväger överraskningarna på den positiva sidan sett till hårda data, men konfidensindikatorer har åter börjat vända nedåt.
De internationella indikatorerna pekar mer entydigt nedåt, men Riksbankens prognoser om den internationella utvecklingen var knappast överdrivet optimistiska i april, de sticker inte heller nu ut särskilt mycket i jämförelse med de internationella prognoser Konjunkturinstitutet presenterade strax före midsommar.
Sammantaget behöver Riksbanken knappast göra några dramatiska justeringar av prognoserna jämfört med i april, åtminstone inte i huvudscenariot. Frågan är snarast i vilken utsträckning Riksbankens syn på riskerna mot huvudscenariot har förändrats.
Vice Riksbankschefen Barbro Wickman-Parak, sannolikt den ledamot i direktionen som är den mest rutinerade konjunkturbedömaren, kommenterade utvecklingen i slutet av maj och konstaterade att den inhemska ekonomin hade visat sig mer motståndskraftig än väntat. Utgångsläget för den svenska ekonomin var därmed, enligt Barbro Wickman-Parak, "ganska bra", men däremot var hon inte nöjd med exportutvecklingen.
Hon bedömde då, den 31 maj, att den internationella bilden från Riksbankens aprilmöte stod sig "relativt väl". Barbro Wickman-Parak räknade inför julimötet med att prognosmakarna tittar på läget i euroområdet, och då kan Riksbanken väga in en risk för en svagare utveckling och utifrån det försöka beräkna hur det slår på den svenska ekonomin.
Men "katastrofscenarier, eller nära katastrofscenarier, det kan vi inte lägga in i vår prognos. Däremot kan vi vara helt klara över att vi har en beredskap om så skulle bli fallet", sade hon.
Det kan möjligen ses som en antydning om att Riksbankens prognoser fortsatt kommer att antyda att reporäntan inte kommer att sänkas under 1,50 procent, men om ett katastrofscenario skulle uppstå kan kraftfulla åtgärder sättas in snabbt, och då kommer inte mötesschemat sätta några gränser för åtgärdsberedskapen.
De svenska finansmarknaderna verkar ha klarat vårens turbulens relativt väl, aktuell statistik visar att penningmängdstillväxten fortsatt är hög. Tillväxttakten i hushållsutlåningen fortsätter visserligen att dämpas, men i en långsam takt som Riksbankschefen Stefan Ingves sannolikt gärna ser att den fortsätter med ett tag till.
Kronan har åter stärkts något, efter en försvagning i maj, men sammantaget är växelkursen svagare än vad Riksbanken antog i aprilprognosen, och det kan möjligen vara förvånande att riskaverta internationella investerare inte sätter ett större apprecieringstryck på den svenska valutan givet den förhållandevis starka ekonomiska utvecklingen, starka statsfinanser med utrymme för stimulerande åtgärder och att man faktiskt kan få ränta på korta placeringar i svenska kronor.
Riksbanken kommer troligen att lämna styrräntan oförändrad på 1,50 procent vid det penningpolitiska mötet den 3 juli, tror analytiker. Men vad som händer i höst råder det oenighet om.
29 juni, 2012
Riksbanken kommer troligen att lämna styrräntan oförändrad på 1,50 procent vid det penningpolitiska mötet den 3 juli, räntebesked och penningpolitisk rapport presenteras den 4 juli. Senare i höst kan räntan komma att sänkas, men analytikerkåren är klart splittrad och många tror att Riksbanken kommer att hålla sitt "löfte" att lämna styrräntan oförändrad fram till årsskiftet.
I SME Direkts enkät bland 15 ekonomer svarar 13 att räntan kommer att lämnas oförändrad, på 1,50 procent, medan två tror att räntan kommer att sänkas med 0,25 procentenheter, till 1,25 procent.
Enligt genomsnittet i SME Direkts enkät väntas reporäntan ha sänkts till 1,36 procent efter Riksbankens septembermöte, prognosintervall 1,00-1,50 procent. Prognosintervallen är desamma om reporäntan efter Riksbanken i oktober och december, men genomsnittsprognosen sjunker svagt till 1,34 respektive 1,32 procent.
I SME Direkts enkät inför Riksbankens aprilmöte pekade prognoserna inför juli-mötet i genomsnitt mot en reporänta på 1,36 procent. Andelen bedömare som tror på en räntesänkning i juli har därmed sjunkit de senaste dryga två månaderna, och överlag verkar bedömningen vara att positiva inhemska faktorer trumfar över internationell oro, åtminstone på kort sikt.
Riksbanken har inför julimötet på nytt tvingats att brottas med motstridiga signaler om utvecklingen, på det inhemska planet överväger överraskningarna på den positiva sidan sett till hårda data, men konfidensindikatorer har åter börjat vända nedåt.
De internationella indikatorerna pekar mer entydigt nedåt, men Riksbankens prognoser om den internationella utvecklingen var knappast överdrivet optimistiska i april, de sticker inte heller nu ut särskilt mycket i jämförelse med de internationella prognoser Konjunkturinstitutet presenterade strax före midsommar.
Sammantaget behöver Riksbanken knappast göra några dramatiska justeringar av prognoserna jämfört med i april, åtminstone inte i huvudscenariot. Frågan är snarast i vilken utsträckning Riksbankens syn på riskerna mot huvudscenariot har förändrats.
Vice Riksbankschefen Barbro Wickman-Parak, sannolikt den ledamot i direktionen som är den mest rutinerade konjunkturbedömaren, kommenterade utvecklingen i slutet av maj och konstaterade att den inhemska ekonomin hade visat sig mer motståndskraftig än väntat. Utgångsläget för den svenska ekonomin var därmed, enligt Barbro Wickman-Parak, "ganska bra", men däremot var hon inte nöjd med exportutvecklingen.
Hon bedömde då, den 31 maj, att den internationella bilden från Riksbankens aprilmöte stod sig "relativt väl". Barbro Wickman-Parak räknade inför julimötet med att prognosmakarna tittar på läget i euroområdet, och då kan Riksbanken väga in en risk för en svagare utveckling och utifrån det försöka beräkna hur det slår på den svenska ekonomin.
Men "katastrofscenarier, eller nära katastrofscenarier, det kan vi inte lägga in i vår prognos. Däremot kan vi vara helt klara över att vi har en beredskap om så skulle bli fallet", sade hon.
Det kan möjligen ses som en antydning om att Riksbankens prognoser fortsatt kommer att antyda att reporäntan inte kommer att sänkas under 1,50 procent, men om ett katastrofscenario skulle uppstå kan kraftfulla åtgärder sättas in snabbt, och då kommer inte mötesschemat sätta några gränser för åtgärdsberedskapen.
De svenska finansmarknaderna verkar ha klarat vårens turbulens relativt väl, aktuell statistik visar att penningmängdstillväxten fortsatt är hög. Tillväxttakten i hushållsutlåningen fortsätter visserligen att dämpas, men i en långsam takt som Riksbankschefen Stefan Ingves sannolikt gärna ser att den fortsätter med ett tag till.
Kronan har åter stärkts något, efter en försvagning i maj, men sammantaget är växelkursen svagare än vad Riksbanken antog i aprilprognosen, och det kan möjligen vara förvånande att riskaverta internationella investerare inte sätter ett större apprecieringstryck på den svenska valutan givet den förhållandevis starka ekonomiska utvecklingen, starka statsfinanser med utrymme för stimulerande åtgärder och att man faktiskt kan få ränta på korta placeringar i svenska kronor.
Volvo Cars
Aktieanalys
Rapporter
Handelsbanken
Volvo Cars
Aktieanalys
Rapporter
Handelsbanken
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
0,41%
(vid stängning)
OMXS30
Igår, 16:55
Traders köper svenska börsdippen
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 175,70