Kriget i Mellanöstern har fått energimarknaden att svänga kraftigt. Om oljepriset biter sig fast över 100 dollar kan konsekvenserna bli betydligt större för både inflationen och aktiemarknaden, varnar analytikern Martin Boldt-Christmas.
Idag, 13:31
Kriget i Mellanöstern, ett svängigt oljepris och politiska utspel från Donald Trump har skapat en ryckig marknad. Men trots dramatiken är börsreaktionen relativt begränsad.
"Marknaden har egentligen inte rört sig särskilt mycket. Vi är tillbaka ungefär på nivåerna från början av året", säger analytikern Martin Boldt-Christmas i Placerapodden.
Efter att USA och Israel attackerade Iran för drygt en vecka sedan steg oljepriset kraftigt. Brentoljan handlades som högst kring 120 dollar per fat innan den snabbt föll tillbaka till runt 87 dollar.
Marknaden försöker nu prisa in hur länge konflikten kan pågå och vilka konsekvenser den kan få.
"Utbudschocker i oljan är ofta kortvariga. Men det betyder inte att de inte påverkar ekonomin", säger Boldt-Christmas.
En central risk är Hormuzsundet – den strategiska sjöfartsled där omkring 20% av världens oljetransporter passerar.
"Det är betydligt mer än den ryska oljeexporten som påverkades när kriget i Ukraina började."
Finns det någon nivå där oljepriset börjar bli riktigt problematiskt för världen – och för börsen?
"100 dollar per fat är lite av en mental gräns. När oljepriset ligger där eller över börjar det märkas tydligt för konsumenter, framför allt vid bensinpumpen. Då kan beteenden förändras och konsumtionen påverkas", säger Boldt-Christmas.
Samtidigt är olja en insatsvara i stora delar av ekonomin. Fossila bränslen används i produktionen av många varor och tjänster. Om energipriserna stiger under en längre period driver det upp producentpriserna och riskerar att skapa ett bredare inflationstryck.
"I värsta fall kan det bidra till ett stagflationsscenario, alltså svag ekonomisk tillväxt i kombination med hög inflation, liknande det vi såg under 1970-talet", säger Boldt-Christmas.
Det är ett av de mest problematiska scenarierna för både ekonomin och aktiemarknaden.
Om inflationsförväntningarna stiger blir det svårare för centralbanker som Fed att sänka räntan.
Europa är särskilt känsligt, menar Boldt-Christmas, eftersom kontinenten är starkt beroende av importerad energi – både olja och gas.
"Europa är mer utsatt eftersom man är beroende av både oljeimport och gas."
Trots dramatiken i Mellanöstern är marknadsreaktionerna än så länge relativt modesta.
Det globala börsvärdet har enligt Boldt-Christmas fallit från omkring 158 till 152 biljoner dollar, motsvarande cirka 1390 miljarder kronor – ett tapp på cirka sex biljoner dollar.
"Det låter mycket, men i relation till storleken på världens aktiemarknader är det ingen dramatisk rörelse."
Volatilitetsindexet VIX har visserligen stigit men ligger fortfarande långt från nivåer som brukar signalera panik.
Historiskt har dessutom ekonomiska kriser slagit hårdare mot börsen än krig.
"Under IT-kraschen och finanskrisen föll globala aktier runt 40–45%. Under världskrigen var nedgångarna betydligt mindre", säger han.
En sektor som däremot rusat är försvarsindustrin.
Många bolag handlas nu till höga värderingar i takt med att Europa planerar kraftigt ökade försvarsbudgetar.
"De prisar i princip in perfektion. Om läget stabiliseras kan värderingarna snabbt komma ned igen."
Samtidigt förändras branschen snabbt i takt med ny teknik, särskilt billiga drönarsystem och autonoma vapen.
"Kriget i Ukraina visar hur effektiva och billiga system kan vara jämfört med traditionella, mycket dyra vapensystem."
För långsiktiga investerare är rådet trots allt klassiskt.
"Tid i marknaden slår nästan alltid att försöka tajma marknaden."
Exakt hur man bör agera beror på sparhorisont och risknivå, men Boldt-Christmas förespråkar kvalitetsbolag.
"Bolag med stabila marginaler och rimlig tillväxt. De är sällan billigast eller mest spännande, men brukar fungera bra över tid."
Den viktigaste lärdomen i turbulenta tider är enligt honom att undvika att dras med i marknadens svängningar.
"Man ska inte överallokera till risk bara för att vissa sektorer går starkt. Håll en konsekvent strategi."
Kriget i Mellanöstern har fått energimarknaden att svänga kraftigt. Om oljepriset biter sig fast över 100 dollar kan konsekvenserna bli betydligt större för både inflationen och aktiemarknaden, varnar analytikern Martin Boldt-Christmas.
Idag, 13:31
Kriget i Mellanöstern, ett svängigt oljepris och politiska utspel från Donald Trump har skapat en ryckig marknad. Men trots dramatiken är börsreaktionen relativt begränsad.
"Marknaden har egentligen inte rört sig särskilt mycket. Vi är tillbaka ungefär på nivåerna från början av året", säger analytikern Martin Boldt-Christmas i Placerapodden.
Efter att USA och Israel attackerade Iran för drygt en vecka sedan steg oljepriset kraftigt. Brentoljan handlades som högst kring 120 dollar per fat innan den snabbt föll tillbaka till runt 87 dollar.
Marknaden försöker nu prisa in hur länge konflikten kan pågå och vilka konsekvenser den kan få.
"Utbudschocker i oljan är ofta kortvariga. Men det betyder inte att de inte påverkar ekonomin", säger Boldt-Christmas.
En central risk är Hormuzsundet – den strategiska sjöfartsled där omkring 20% av världens oljetransporter passerar.
"Det är betydligt mer än den ryska oljeexporten som påverkades när kriget i Ukraina började."
Finns det någon nivå där oljepriset börjar bli riktigt problematiskt för världen – och för börsen?
"100 dollar per fat är lite av en mental gräns. När oljepriset ligger där eller över börjar det märkas tydligt för konsumenter, framför allt vid bensinpumpen. Då kan beteenden förändras och konsumtionen påverkas", säger Boldt-Christmas.
Samtidigt är olja en insatsvara i stora delar av ekonomin. Fossila bränslen används i produktionen av många varor och tjänster. Om energipriserna stiger under en längre period driver det upp producentpriserna och riskerar att skapa ett bredare inflationstryck.
"I värsta fall kan det bidra till ett stagflationsscenario, alltså svag ekonomisk tillväxt i kombination med hög inflation, liknande det vi såg under 1970-talet", säger Boldt-Christmas.
Det är ett av de mest problematiska scenarierna för både ekonomin och aktiemarknaden.
Om inflationsförväntningarna stiger blir det svårare för centralbanker som Fed att sänka räntan.
Europa är särskilt känsligt, menar Boldt-Christmas, eftersom kontinenten är starkt beroende av importerad energi – både olja och gas.
"Europa är mer utsatt eftersom man är beroende av både oljeimport och gas."
Trots dramatiken i Mellanöstern är marknadsreaktionerna än så länge relativt modesta.
Det globala börsvärdet har enligt Boldt-Christmas fallit från omkring 158 till 152 biljoner dollar, motsvarande cirka 1390 miljarder kronor – ett tapp på cirka sex biljoner dollar.
"Det låter mycket, men i relation till storleken på världens aktiemarknader är det ingen dramatisk rörelse."
Volatilitetsindexet VIX har visserligen stigit men ligger fortfarande långt från nivåer som brukar signalera panik.
Historiskt har dessutom ekonomiska kriser slagit hårdare mot börsen än krig.
"Under IT-kraschen och finanskrisen föll globala aktier runt 40–45%. Under världskrigen var nedgångarna betydligt mindre", säger han.
En sektor som däremot rusat är försvarsindustrin.
Många bolag handlas nu till höga värderingar i takt med att Europa planerar kraftigt ökade försvarsbudgetar.
"De prisar i princip in perfektion. Om läget stabiliseras kan värderingarna snabbt komma ned igen."
Samtidigt förändras branschen snabbt i takt med ny teknik, särskilt billiga drönarsystem och autonoma vapen.
"Kriget i Ukraina visar hur effektiva och billiga system kan vara jämfört med traditionella, mycket dyra vapensystem."
För långsiktiga investerare är rådet trots allt klassiskt.
"Tid i marknaden slår nästan alltid att försöka tajma marknaden."
Exakt hur man bör agera beror på sparhorisont och risknivå, men Boldt-Christmas förespråkar kvalitetsbolag.
"Bolag med stabila marginaler och rimlig tillväxt. De är sällan billigast eller mest spännande, men brukar fungera bra över tid."
Den viktigaste lärdomen i turbulenta tider är enligt honom att undvika att dras med i marknadens svängningar.
"Man ska inte överallokera till risk bara för att vissa sektorer går starkt. Håll en konsekvent strategi."
Kritiken mot Kinnevik
Oljepriset
Kritiken mot Kinnevik
Oljepriset
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
2,59%
(15:07)
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 072,95
