Om Socialdemokraterna ska gå vidare med förslaget om ett mål för offentliga investeringar måste det vara enormt väldefinierat och verkligen kunna användas för att styra politiken.

Det sade Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson till journalister i samband med ett seminarium anordnat av partiet på onsdagen, med titeln "Behövs det ett mål för offentliga investeringar?".

I början på december förra året aviserade dåvarande partiordförande Håkan Juholt att Socialdemokraterna vill införa två nya mål för den ekonomiska politiken, ett nytt sysselsättningsmål och ett mål för offentliga investeringar i infrastrukturen.

Magdalena Andersson konstaterade att det finns både möjligheter och problem med ett mål för offentliga investeringar och att det inte är något som skulle bli aktuellt "i närtid".

"Väldefinierade mål som har politisk tyngd kan spela stor roll. Men det är viktigt att inte ha för många mål och man måste kunna följa målen", sade hon.

Hon betonade att "ordning och reda" i de offentliga finanserna går före allt annat och att hon inte vill göra några förändringar i överskottsmålet.

Hon avvisade också att Socialdemokraterna skulle kunna tänka sig att införa en investeringsbudget, där investeringar lyfts ur statsbudgeten.

"Det finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl och det är inget jag vill ändra på", sade hon.

SNS Konjunkturråd har i en rapport föreslagit att ett sätt att försöka öka de offentliga investeringarna skulle kunna vara att ha ett golv, eller mål, för investeringarna inom ramen för utgiftstaket.

"Man skulle kunna komplettera de treåriga utgiftstaken med en plan för de offentliga investeringarna. Golvet, eller målet, bör ges en mindre formell roll och ses mer som riktlinjer, eftersom det ibland är svårt att skilja mellan investeringar och konsumtion", sade Anna Larsson, nationalekonom och forskare vid Stockholms Universitet samt ledamot av SNS:s Konjunkturråd 2012.

Två statistiker från SCB som medverkade vid seminariet lyfte fram en rad svårigheter förknippade med hur infrastrukturinvesteringar ska beräknas, bland annat att det råder begreppsförvirring om vad som egentligen avses. Ett annat problem är tillgången på statistik och kvaliteten på den statistik som samlas in från olika sektorer i samhället. Ytterligare en faktor som måste tas hänsyn till är när verksamhet flyttas från exempelvis kommuner till bolag, genom bolagisering eller privatisering.