Litauen är det enda land som har fått nej på en ansökan till EMU - 2006 - då landets inflationstrend inte ansågs uthållig.

Nu åtta år senare, vid Litauens andra försök, ansåg kommissionen i sin konvergensrapport att landet uppfyller alla inträdeskrav.

"Litauens beredskap att anta euron speglar landets långvariga stöd för försiktig finanspolitik och ekonomiska reformer", sade EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn i ett uttalande.

"EMU förblir en attraktiv gemenskap. Euroområdet har idag en effektivare samordning av den ekonomiska politiken, en robust finansiell brandvägg för att bevara stabiliteten och, från detta år, en bankunion", fortsatte Olli Rehn.

Beträffande inträdeskraven noterade kommissionen att Litauen har sänkt sitt budgetunderskott från 5,5 procent av BNP 2011 till 2,1 procent 2013 - alltså under kravet på 3 procent.

Kommissionens vårprognos från den 5 maj förväntar sig också ett fortsatt lågt underskott: 2,1 procent i år och 1,6 procent nästa år.

Litauens konsoliderade bruttoskuld är liksom de flesta forna kommunistländer i EU låg. Litauens skuld låg på 39,4 procent 2013, långt under kravet på högst 60 procent.

Beträffande växelkursstabilitet konstaterade kommissionen att litauiska litas har varit stabil inom EU:s växelkursmekanism ERM2 i två år.

Inflationen under de tolv månaderna fram till april 2014 låg på 0,6 procent, klart under gränsen på 1,7 procent.

"Inflationen kommer troligen att förbli under referensvärdet under tiden framöver. Analysen av underliggande fundamenta stödjer en positiv bedömning", skrev kommissionen.

Även Litauens långa räntor under de tolv månaderna fram till april 2014 uppfyllde kravet. Genomsnittet hamnade på 3,6 procent, klart under gränsen på 6,2 procent.

Kommissionen gjorde nu också en allmän kvalitativ bedömning av Litauens ekonomi, som inte gjordes vid besluten om de första euroländerna 1998 och Grekland 2000. Kommissionen granskade Litauens bytesbalans och integrationsgraden i EU:s produkt-, arbets- och finansmarknader. Även Litauens centralbankslagstiftning har anpassats för eurointrädet.

Kommissionens rekommendation om Litauen kommer först att behandlas av EU:s finansministrar på midsommarafton och EU-toppmötet den 26-27 juni innan finansministrarna fattar det slutliga beslutet vid ekofinmötet den 8 juli.

Litauen blir det 19:e eurolandet efter Lettlands inträde i januari i år. Dessförinnan var de senaste länderna att gå med i euron Estland 2011, Slovakien 2009, Malta och Cypern båda 2008, samt Slovenien 2007.

När kommissionen stoppade Litauen 2006 från att gå med i EMU med hänvisning till att landet inte uppfyllde inflationskravet.

Litauen missade kravet med ynka 0,1 procentenhet. Under tolvmånadersperioden fram till mars 2006 uppgick Litauens inflation till 2,7 procent, strax över inträdesgränsen på 2,6 procent.

Men kommissionen varnade främst Litauen för att inflationstrenden inte var uthållig på grund av kraftig inhemsk efterfrågan, höjda energipriser och höjda skatter.

Kommissionen anser att den efterföljande krisen har visat att man hade rätt i sin åsikt att Litauens ekonomi inte var i tillräcklig balans.

På onsdagen presenterade kommissionen också sin granskning av de övriga sju EU-länderna utanför EMU, en granskning som enligt EU-fördraget ska ske minst vartannat år. Endast länder med undantag från obligatoriskt EMU-deltagande - Danmark och Storbritannien - granskades inte.

Av de sju länderna uppfyllde endast Rumänien inte inflationskravet. De sex länderna som klarade kravet var Sverige, Bulgarien, Kroatien, Polen, Tjeckien och Ungern.

Alla sju länderna klarade kravet på låg lång ränta.

Beträffande lågt budgetunderskott och låg statsskuld missade Kroatien och Polen kravet, medan Tjeckien är på väg att lyftas av EU:s lista för länder med för stora underskott.

Alla sju länderna missade kravet på stabil växelkurs eftersom inget av dem deltar i växelkursmekanismen ERM2. Det krävs också ett tvåårigt medlemskap i ERM2, vilket betyder att inget land kan ansöka om eurointräde de närmaste åren.