SEB förtydligar i

rapporten för det fjärde kvartalet att "smittoeffekterna" över Baltikum är så pass stora att det inte är någon större skillnad på de tre länderna längre, från att Litauen tidigare hållits lite utanför diskussionen.

"Från mitt synsätt

är de nu ungefär lika utmanande och vi vidtar liknande åtgärder i varje land. De tre baltiska länderna har ungefär samma reserveringsgrad och vi tittar på dem med samma skarpa ögon. Nu har vi har buffrat upp i Litauen också", sade Annika Falkengren.

För att ta hand

om problemengagemang på ett bra sätt har SEB satt upp så kallade "special purpose vechicles", SPV:s, i respektive land. "Ansvarsfulla avvecklingar är viktiga och brukar leda till lägre förluster långsiktigt", sade Annika Falkengren.

Vid utgången av

fjolåret ökade SEB:s andel osäkra fordringar brutto, som andel av utlåningen, till 2,8 procent i Baltikum. För koncernen var siffran sammantaget 0,8 procent.

"Under året har

de osäkra fordringarna i koncernen ökat från 8,4 till knappt 14 miljarder kronor brutto", summerar SEB:s ir-chef Ulf Grunnesjö, där definitionen är över 60 dagar försenade betalningar.

I SEB:s faktabok

framgår det att de osäkra fordringarna i Baltikum brutto uppgick till 5,5 miljarder kronor vid årsskiftet. Med totala reserveringar på 3,1 miljarder uppgår bankens reserveringsgrad till 56,5 procent i regionen. För koncernens redovisades reserveringsgraden sammantaget till 66,3 procent.

NYHETSBYRÅN DIREKT