Den globala ekonomin återhämtar sig nu även om arbetslösheten är fortsatt hög i många länder. Framstegen i återhämtningen har dock blivit mer tvekande under senare tid. Tillväxten har dämpats sedan i början av året när temporära drivkrafter, som finanspolitiska stimulanser, avtagit utan att fullt ut ersättas av självgående tillväxtdynamik.

När finansmarknaderna fortsätter normaliseras och hushåll och företag minskar sin skuldsättning väntas dock tillväxten i OECD-området gradvis ta fart under 2011 och 2012

Det skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, i höstprognosen, Economic Outlook, som presenterades på torsdagen.

BNP-prognosen för hela OECD-området pekar mot en BNP-ökning på 2,8 procent i år, 2,3 procent 2011 och en uppgång med 2,8 procent 2012. I vårprognosen räknade OECD med att BNP i OECD-länderna skulle öka med 1,9 procent i år och öka med 2,5 procent 2011.

Den svenska ekonomin har återhämtat sig starkt efter recessionen. Framöver väntas en fortsatt solid, om än något mer måttlig, tillväxt, arbetslösheten väntas sjunka, men långsamt, och kärninflationen väntas förbli måttlig på grund av låga löneökningar och ännu mycket ledig kapacitet.

Det skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, i höstprognosen, Economic Outlook, som presenterades på torsdagen.

OECD räknar med att Sveriges BNP stiger 4,4 procent 2010, 3,3 procent 2011 och 3,4 procent. I vårprognosen såg OECD att BNP skulle öka med 1,6 procent under 2010 och öka med 3,2 procent 2011.

Inflationstakten, mätt som KPI, väntas uppgå till 1,1 procent 2010, 1,5 procent 2011, och 2,3 procent 2012. Arbetslösheten väntas uppgå till 8,4 procent 2010, 8,0 procent 2011 och 7,5 procent 2012.

OECD konstaterar att Riksbanken bör fortsätta att höja styrräntan gradvis i linje med planen enligt räntebanan, som pekar mot en styrränta på 3,4 procent i slutet av 2013.

"Centralbanken har avvecklat de okonventionella penningpolitiska åtgärderna och började höja styrräntan i juli. Den räknar med, och borde, fortsätta att göra så, men endast gradvis eftersom realräntan behöver förbli låg för att hjälpa till att förankra återhämtning", skriver OECD i rapporten.

Beträffande regeringens finanspolitik utgår OECD från att den kommer att bedrivas med den "disciplin som behövs för att uppnå överskottsmålet på medellång sikt".

"Som helhet väntas finanspolitiken bli mindre stimulerande 2011 än 2010, och stramas åt under 2012. Den ekonomiska expansionen och tak för offentliga utgifter hjälper till att föra budgeten tillbaka till överskott", skriver OECD.

OECD konstaterar att den svenska återhämtningen nu är brett baserad, den drivs på av såväl privat konsumtion som investeringar och nettoexport.

Kreditgivningen har dock som helhet varit fortsatt svag, utlåningen till hushåll har dämpats de senaste månaderna medan utlåningen till ickefinansiella företag fortsatt sjunker, om än i mer måttlig takt än tidigare. Långa statspappersräntor har sjunkit sedan början av året, men interbankspreadarna har stigit.

Arbetsmarknaden i Sverige försämrades kraftigt under recessionen, återhämtningen har visserligen lett till en betydande sysselsättningstillväxt men arbetslösheten är fortsatt hög. OECD konstaterar att förändringar i sjukförsäkringen leder till ett ökat arbetskraftsdeltagande.

"Även om detta är lämpligt så kommer det att hålla tillbaka nedgången i arbetslösheten något medan återhämtningen fortsätter", skriver OECD.

Den svenska KPI-inflationen väntas fortsätta att stiga framöver, främst drivet av stigande boräntor. Rensat för stigande boräntor väntas dock kärninflationen förbli låg till följd av mycket ledig kapacitet, måttliga löneökningar och väl förankrade inflationsförväntningar.

OECD bedömer att takten i återhämtningen kommer att dämpas den närmaste tiden, men att takten åter ökar i slutet av 2012.

"Låga räntor och mindre behov av försiktighetssparande, när de finansiella förhållandena normaliseras och arbetslösheten faller, kommer att uppmuntra konsumenterna att öka konsumtionen. Exporttillväxten väntas ta fart 2012, i linje med exportmarknaderna. Investeringarna väntas öka i spåren på exporttillväxten", skriver OECD.

Organisationen ser risker på såväl uppsidan som nedsidan mot huvudprognosen.

"En försvagning i den globala efterfrågan eller en möjlig framtida förstärkning av kronan, kanske till följd av flykt till kvalitet, kan skada exportsektorn. Å andra sidan, enkätundersökningar på senare tid kan tyda på att tillväxten på kort sikt till och med blir starkare än beräknat, och med låga räntor och vissa tecken på flaskhalsar på arbetsmarknaden finns också en risk för större inflationstryck", skriver OECD.