Den 1 april 2026 lyfte fyra astronauter mot månen för första gången på över 50 år. Idag, den 10 april, väntas de landa på jorden igen. Bakom raketen står en handfull börsnoterade jättar som redan har kontrakt för kommande uppdrag. Här är bolagen som bygger NASA:s väg tillbaka till månen.
Idag, 15:41
Artemis 2 är NASA:s första bemannade månfärd sedan Apolloprogrammet avslutades 1972. Uppdraget är en tio dagar lång flygning runt månen.
NASA planerar ytterligare uppdrag under de kommande åren, med målet att landa astronauter på månens yta. Det innebär en lång rad kontrakt för de bolag som redan är med i programmet.
Totalt har över 2 700 leverantörer i 47 amerikanska delstater bidragit till Artemis, men det är en handfull storbolag som tar hem de största kontrakten.
Kostnaden för Artemis 2-uppdraget uppges vara 37 miljarder kronor. Totalt beräknas Artemisprogrammet kosta nästan 860 miljarder kronor.
Boeing byggde den stora orangea centralstrukturen som rymmer bränsletankarna. Tillverkningen skedde vid NASA:s anläggning i New Orleans.
Bolaget har ett börsvärde på cirka 170 miljarder dollar och en rekordstor orderbok på över 636 miljarder dollar, främst inom kommersiellt flyg.
Försvars- och rymdsegmentet, som inkluderar SLS-kontraktet, omsatte drygt 6,6 miljarder dollar under tredje kvartalet 2025 med en marginal på knappt 2%.
L3Harris Technologies levererade de fyra motorerna som drev raketen samt motorn i det övre steget. Bolaget bildades 2019 genom en sammanslagning av L3 Technologies och Harris Corporation, och förstärktes ytterligare 2023 genom förvärvet av Aerojet Rocketdyne.
Med det förvärvet tog L3Harris över en motortillverkare med rötter i 1940-talet och en central roll i både det amerikanska försvaret och NASA:s rymdprogram. Börsvärdet ligger kring 68 miljarder dollar och årsomsättningen runt 22 miljarder dollar.
Aktien har stigit 67% det senaste året. Bolaget har kontrakt för motorer till alla kommande Artemis-uppdrag, vilket ger en stabil intäktsström under lång tid framåt.
Northrop Grumman tillverkade de två fasta bränsleraketerna som stod för över 75% av raketens totala kraft vid uppskjutningen. Utöver bränsleraketerna levererade Northrop även komponenter till nödsystemet som kan dra bort besättningskapseln vid en eventuell haveririsksituation.
Lockheed Martin var huvudleverantör för Orion-rymdfarkosten, kapseln där astronauterna levde under den tio dagar långa färden. Bolaget är världens största försvarskoncern med ett börsvärde på cirka 145 miljarder dollar.
Lockheed bygger redan kapslar för Artemis 3, 4 och 5, och har kontrakt som sträcker sig långt in på 2030-talet.
Bolaget är dessutom världens största försvarsbolag sett till omsättning och har en bred portfölj inom flyg, missiler och rymdsystem.
Orions servicemodul, som försörjer kapseln med framdrivning, el och livsstöd, byggdes av europeiska Airbus på uppdrag av ESA. Komponenter kom från tio europeiska länder, däribland Sverige. Airbus är Europas största flyg- och rymdkoncern.
Rymdverksamheten är en mindre men växande del av Aribus totala omsättning.
Bolag / Antal råd | Köp | Neutral | Sälj | Uppsida till genomsnittlig riktkurs |
|---|---|---|---|---|
Boeing | 14 | 2 | 1 | 22% |
L3Harris | 10 | 5 | 10% | |
Northrop Grumman | 7 | 6 | 11% | |
Lockheed Martin | 4 | 10 | 10% | |
Airbus | 14 | 5 | 24% | |
Källa: FactSet | ||||
Den 1 april 2026 lyfte fyra astronauter mot månen för första gången på över 50 år. Idag, den 10 april, väntas de landa på jorden igen. Bakom raketen står en handfull börsnoterade jättar som redan har kontrakt för kommande uppdrag. Här är bolagen som bygger NASA:s väg tillbaka till månen.
Idag, 15:41
Artemis 2 är NASA:s första bemannade månfärd sedan Apolloprogrammet avslutades 1972. Uppdraget är en tio dagar lång flygning runt månen.
NASA planerar ytterligare uppdrag under de kommande åren, med målet att landa astronauter på månens yta. Det innebär en lång rad kontrakt för de bolag som redan är med i programmet.
Totalt har över 2 700 leverantörer i 47 amerikanska delstater bidragit till Artemis, men det är en handfull storbolag som tar hem de största kontrakten.
Kostnaden för Artemis 2-uppdraget uppges vara 37 miljarder kronor. Totalt beräknas Artemisprogrammet kosta nästan 860 miljarder kronor.
Boeing byggde den stora orangea centralstrukturen som rymmer bränsletankarna. Tillverkningen skedde vid NASA:s anläggning i New Orleans.
Bolaget har ett börsvärde på cirka 170 miljarder dollar och en rekordstor orderbok på över 636 miljarder dollar, främst inom kommersiellt flyg.
Försvars- och rymdsegmentet, som inkluderar SLS-kontraktet, omsatte drygt 6,6 miljarder dollar under tredje kvartalet 2025 med en marginal på knappt 2%.
L3Harris Technologies levererade de fyra motorerna som drev raketen samt motorn i det övre steget. Bolaget bildades 2019 genom en sammanslagning av L3 Technologies och Harris Corporation, och förstärktes ytterligare 2023 genom förvärvet av Aerojet Rocketdyne.
Med det förvärvet tog L3Harris över en motortillverkare med rötter i 1940-talet och en central roll i både det amerikanska försvaret och NASA:s rymdprogram. Börsvärdet ligger kring 68 miljarder dollar och årsomsättningen runt 22 miljarder dollar.
Aktien har stigit 67% det senaste året. Bolaget har kontrakt för motorer till alla kommande Artemis-uppdrag, vilket ger en stabil intäktsström under lång tid framåt.
Northrop Grumman tillverkade de två fasta bränsleraketerna som stod för över 75% av raketens totala kraft vid uppskjutningen. Utöver bränsleraketerna levererade Northrop även komponenter till nödsystemet som kan dra bort besättningskapseln vid en eventuell haveririsksituation.
Lockheed Martin var huvudleverantör för Orion-rymdfarkosten, kapseln där astronauterna levde under den tio dagar långa färden. Bolaget är världens största försvarskoncern med ett börsvärde på cirka 145 miljarder dollar.
Lockheed bygger redan kapslar för Artemis 3, 4 och 5, och har kontrakt som sträcker sig långt in på 2030-talet.
Bolaget är dessutom världens största försvarsbolag sett till omsättning och har en bred portfölj inom flyg, missiler och rymdsystem.
Orions servicemodul, som försörjer kapseln med framdrivning, el och livsstöd, byggdes av europeiska Airbus på uppdrag av ESA. Komponenter kom från tio europeiska länder, däribland Sverige. Airbus är Europas största flyg- och rymdkoncern.
Rymdverksamheten är en mindre men växande del av Aribus totala omsättning.
Bolag / Antal råd | Köp | Neutral | Sälj | Uppsida till genomsnittlig riktkurs |
|---|---|---|---|---|
Boeing | 14 | 2 | 1 | 22% |
L3Harris | 10 | 5 | 10% | |
Northrop Grumman | 7 | 6 | 11% | |
Lockheed Martin | 4 | 10 | 10% | |
Airbus | 14 | 5 | 24% | |
Källa: FactSet | ||||
Analys
OMX Stockholm 30
0,92%
(17:00)
Boeing
Idag, 15:41
Bolagen bakom Artemis färd till månen
Plejd
Idag, 14:56
Plejd rusar efter rekordkvartal
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 107,48
