I höstbudgeten lyfte regeringen fram den starka kronan som en av huvudriskerna mot den svenska ekonomiska utvecklingen. I vårbudgeten nämns inte denna risk.

"Vi ser nog att de mest allvarliga riskerna i svensk ekonomi är att den politiska osäkerheten i eurozonen kommer tillbaka. Marknaderna verkar vara villiga att bortse från risker i både Spanien och Italien och vi ser hur långa räntor har gått ned. Vi är väl inte övertygade om att det är en realistisk bedömning att man enkelt löser ut de här svårigheterna, utan det kan nog komma tillbaka riskmoment och då förskjuts mycket av den här marknadslogiken också", sade finansminister Anders Borg till Nyhetsbyrån Direkt på måndagen.

Kronan finns med i bakgrunden som en riskfaktor, men de mer allvarliga nedåtriskerna hänger samman med den politiska utvecklingen i euroområdet.

Finansministern lyfte fram Spaniens banksystem, med svag tillväxt, negativ kredittillväxt för både hushåll och företag, hög arbetslöshet, svag arbetsmarknad och fastighetspriser som inte har återhämtat sig.

"Det tär på banksystemet och det förefaller finnas en del risker kopplade till det", sade han.

Men den italienska politiska risken är "minst lika påtaglig" och Anders Borg tror inte heller att det grekiska saneringsprogrammet är klart. Han tror inte man kan räkna med att skatteintäkterna kommer in i det tempo som man räknar med eller att utgifterna minskar som tänkt.

"Problemet är att om man har bekymmer i Cypern, Grekland, Spanien och Italien då finns det en stor risk att det här också förstärker varandra", sade Anders Borg.

Regeringen har i vårbudgeten tre sidoalternativ och enligt Anders Borg hänger det samman med det väldigt osäkra läget i svensk ekonomi och världsekonomin. Det är svårt att bedöma politiska system och de psykologiska genomslaget på sparande och investeringar.

"Jag känner mig väldigt osäker också på de här prognoserna också, eftersom det är ett svårbedömt läge. Det är tydligare nedåtrisker än uppåtrisker, det måste man säga", sade finansministern.