Ekonomistyrningsverket, ESV, bedömer att statens budgetsaldo visar ett underskott på 5 miljarder kronor 2010.

För 2011 bedöms budgetsaldot bli -4 miljarder kronor, för att sedan hamna på +30 miljarder kronor 2012, +80 miljarder år 2013 och +125 miljarder kronor år 2014. Lagom till nästa val.

ESV konstaterar att återhämtningen i svensk ekonomi och statens finanser sker snabbare än tidigare väntat och statsbudgeten väntas i stort nå balans redan i år. Huvudförklaringen till den ljusare synen på statsfinanserna ligger i att tillväxten har utvecklats avsevärt starkare än tidigare väntat.

Längre bort i prognoshorisonten ser ESV stora överskott eftersom den ekonomiska tillväxten fortsätter att vara god. Dessutom väntas mycket måttliga utgiftsökningar framöver.

Utgiftstaket väntas underskridas med 41 miljarder kronor i år. För nästa år väntas utgiftstaket underskridas med 65 miljarder kronor, för 2012 väntas det underskridas med 74 miljarder kronor och för 2013 väntas det underskridas med 70 miljarder kronor.

ESV räknar med att svensk BNP ökar med 5,3 procent i år, 3,3 procent nästa år, 2,5 procent 2012, 2,7 procent 2013 och 2,2 procent 2014.

Vid en pressträff sade ESV:s prognosansvarige för utgifter och statsbudgeten Håkan Jönsson, att statsbudgeten kommer att bli nästan i balans i år och att det ser ljust ut för statsfinanserna de kommande åren.

För nästa år reviderar ESV dock ned statsbudgetens saldo med 3 miljarder kronor till följd av högre utgifter. Bland annat kompenserar staten kommunerna för det höjda grundavdraget med 7,5 miljarder kronor och ger ett tillfälligt bidrag till kommunerna på 3 miljarder kronor.

Dessutom finns lånet till Irland inlagt som en minuspost 2011 och 2012.

Åren efter det ser ESV allt större överskott. En viktig förklaring till det är en stark tillväxt. BNP växer över potential under hela prognosperioden, till stor del drivet av hushållens konsumtion och fasta investeringar.

En annan viktig förklaring är att ESV räknar med oförändrad finanspolitik från och med 2012. Ingen aktiv finanspolitik är därmed inlagd efter 2011 samtidigt som intäkterna väntas öka i takt med BNP-tillväxten.

"Det blir en åtstramande finanspolitik givet det regelverk som gäller", sade Håkan Jönsson.

Till detta kommer genomförda strukturreformer, som förändringen av A-kassan och sjukförsäkringen, som minskar utgifterna.