Det sade finansminister Anders Borg vid en presskonferens på tisdagen under ekofinmötet.

"För svensk del ska vi inte dramatisera kostnaderna. Vi har nästan ingen exponering mot Grekland i det svenska banksystemet. Och vi har en mycket begränsad utrikeshandel med Grekland. Risken för oss är om det sprider sig i världsekonomin", sade han.

"Vi har relativt goda förutsättningar att parera en kris", fortsatte han.

Samtidigt pekade Anders Borg på positiva tecken i världsekonomin som kan väga upp en förvärrad grekisk kris, som högre tillväxt hos Tyskland, grannländerna, USA, Asien och Afrika.

Hotet från Grekland är inte lika allvarligt nu som i höstas eftersom EU har förstärkt sitt banksystem, sade Anders Borg.

Den stora kostnaden av ett grekiskt utträde ur euron kommer att få bäras av låginkomsttagare och pensionärer i Grekland. De har ingen möjlighet att vältra över kraftigt stigande importpriser om växelkursen rasar abrupt.

Anders Borg sade att Grekland nu måste bestämma sig om landet vill uppfylla avtalet med euroländerna och IMF eller möjligen omförhandla någon liten acceptabel punkt.

"Men om man har ett nyval som leder till orimliga krav på omförhandlingar. Då är det nog så att Grekland har kommit till vägs ände", sade han.

Då får Europeiska centralbanken helt enkelt stoppa likviditetstillförseln till grekiska banker och euroländerna stoppa nödlånen.

"Då tar pengarna helt enkelt slut i Grekland. Visst är det möjligt för ett land att lämna en valutaunion", sade han.

Osäkerheten som den grekiska krisen skapar står i kontrast till de rejäla framsteg som kommissionen redovisade i övriga euroländer.

"Vi börjar se hur det värsta av de offentliga underskotten kanske börjar komma i ordning", sade Anders Borg.

Bland övriga frågor kunde ekofinmötet inte enas om ett förhandlingsmandat med europeiska skatteparadis om en uppdatering av sparandedirektivet. Luxemburg och Österrike stoppade mandatet.