Det mesta av innehållet var i vanlig ordning känt när finansminister Anders Borg på torsdagsmorgonen presenterade regeringens höstbudget. De stora nyheterna var införandet av ett  femte jobbskatteavdrag samt en höjning av brytpunkten för att betala statlig inkomstskatt.

Sammantaget sväljer dessa två åtgärder cirka 20 av de 24 miljarder kronor som regeringen bedömer finns i reformutrymme under det närmaste året.

Det är ett reformutrymme som bland annat Konjunkturinstitutet (KI) bedömt att det egentligen inte finns. KI har rätt såtillvida att staten kommer att drivas med underskott även under nästa år och först 2016 blir det överskott igen.

Men givet att regeringen räknar med fortsatt trög internationell tillväxt under nästa år, och därför hoppas att de svenska hushållen ska agera motor för tillväxten, så är inkomstförstärkningar för hushållen en tämligen given strategi även om oppositionen givetvis kommer att ha starka synpunkter på fördelningsprofilen.

Att pensionärerna får sänkt skatt kommer dock i de flesta fall att ätas upp av att den så kallade bromsen slår till i pensionssystemet och sänker pensionerna under nästa år.

I år räknar regeringen med en svensk BNP-tillväxt på 1,2 procent men tillväxten väntas stiga till 2,5 procent under 2014 och nå hela 3,6 procent under 2015. Det är en prognos som ligger nära mittfållan bland utomstående bedömare och nära den prognos som KI presenterade för några veckor sedan.

Regeringen har dock reviderat upp sin syn på tillväxten för nästa år jämfört med vårbudgeten, vilket i sin tur huvudsakligen beror på de föreslagna åtgärderna. Hushållens konsumtion väntas ta ett skutt uppåt från årets tillväxt på 2,1 procent till 3,1 procent under 2014 och hela 3,9 procent under 2015. Men trots bra fart i konsumtionen väntas Riksbanken vila på hanen och en första räntehöjning kommer först under 2015, enligt regeringens bedömning. 

Det är dock svårt att se hur en så kraftig konsumtionsökning som regeringen räknar med ska komma till stånd utan att hushållsutlåningen tar förnyad fart. För att undvika att Riksbanken tvingas agera mot stigande skuldsättningen genom räntehöjningar krävs därmed att det ramverk för makrotillsynen, med Finansinspektionen som huvudman, kommer på plats så snart som möjligt.

Enligt det protokoll från Riksbankens senaste räntemöte som publicerades idag väntar även Riksbanken på besked så att de kan ta hänsyn till detta i utformningen av penningpolitiken. Så länge något sådant inte finns på plats verkar det som att riksbanksdirektionen kommer att ha hushållsutlåning och bostadspriser som ett av sina huvudfokus.

Sammantaget ser vi på Placera höstbudgeten ekonomisk-politiska strategi som tämligen självklar i förhållande till hur den här regeringen tidigare agerat. Det är inte heller fel med en expansiv budget och underskott när omvärldsefterfrågan ser såpass trög ut.

Vi tror dock att den kraftiga konsumtionsökning som regeringen räknar med under kommande år inte kommer att realiseras utan en avsevärd ökning av skuldbördan hos hushållen. Hur detta ska hanteras blir en nöt att knäcka under det kommande året.