Finansdepartementet föreslår åtgärder för att förhindra skatteplanering med ränteavdrag. Därmed stärks förutsättningarna för beskattning på lika villkor för företagen inom bland annat välfärdssektorn.

Det skriver finansdepartementet i ett pressmeddelande på torsdagen.

"De aggressiva och tvivelaktiga skatteupplägg som vi bland annat sett hos vissa riskkapitalföretag verksamma inom välfärdssektorn kan vi inte acceptera. Nu täpper vi till ytterligare och därmed motverkas möjligheten för företag att fly undan sitt samhällsansvar", säger finansminister Anders Borg i en kommentar.

Förslagen, som presenteras i en promemoria idag, innebär att möjligheterna att dra av interna ränteutgifter begränsas mer än tidigare. Bland annat föreslås att de regler som gäller sedan 2009 utvidgas till att gälla ränteutgifter avseende alla skulder inom en koncern. Räntebetalningar till mottagare som beskattas över en viss nivå (10 procent) kommer även i fortsättningen att vara avdragsgilla.

Det blir inte längre tillåtet att göra avdrag för ränteutbetalningar till mottagare i lågskatteländer utanför EES som Sverige inte har skatteavtal med. Det gäller även om lånen görs av affärsmässiga skäl.

De föreslagna förändringarna i reglerna för ränteavdrag förstärker de offentliga finanserna genom ett ökat skatteuttag på bolagssektorn. Syftet med förslaget är dock inte att öka beskattningen av företag.

"Det skapas därmed ett utrymme att sänka bolagssektorns skattebelastning i motsvarande utsträckning, vilket kan ske genom att bolagsskatten sänks", skriver finansdepartementet.

Anders Borg sade vid en pressträff att de ökade intäkterna på beräknat 6,3 miljarder kronor skulle motsvara en sänkt bolagsskatt till 24 procent (från nuvarande nivå på 26,3), men att detta ännu inte är förhandlat, utan han återkommer i höstbudgeten. Han ville inte gå in på om bolagsskatten skulle kunna sänkas mer än så.

Vid pressträffen betonade han att bolagsskatten är en av de mest skadliga skatterna och att konkurrensen med Storbritannien är central för svenska företag.

På en fråga från Nyhetsbyrån Direkt om det räcker att sänka bolagsskatten till 24 procent när Storbritannien sänker till 22 procent svarade finansministern:

"Det är en besvärlig konkurrenssituation om britterna sänker på det här sättet, och vi har ju tidigare sagt att svensk bolagsskatt är för hög för samhällsekonomin, men vi får återkomma med detaljbesked i hösten budgetproposition. Långsiktigt har vi sagt att bolagsskatteutredningen ska komma tillbaka med förslag som innebär att vi har en konkurrenskraftig bolagsskatt, och då bör ju den komma ner påtagligt från dagens nivåer, men det bygger på att vi samtidigt stänger möjligheterna till skatteplanering", sade Anders Borg.

Bakgrunden till förslaget är att det trots de regler för ränteavdragsbegränsning som trädde i kraft den 1 januari 2009 finns stora möjligheter att undgå bolagsbeskattning i Sverige genom aggressiv skatteplanering med hjälp av ränteutgifter. Skatteverket har haft i uppdrag att följa upp de nya reglerna och enligt deras rapporter utnyttjas denna skatteplanering i hög utsträckning.

Företagsskattekommittén har fått i uppdrag att se över hur ränteavdragen mer generellt ska hanteras inom företagssektorn och ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 1 november 2013.

Remissinstanserna har till den 24 april 2012 på sig att lämna synpunkter på förslaget.