Utvecklingen på börsen var under oktober överlag positiv men slagigheten betyder att trots stora skillnader mellan högsta och lägstanoteringar har det varit ganska trendlöst. Kvartalsrapporterna var solida men gav inte upphov till nya uppgångar.
Dagens nivåer på Stockholmsbörsen nåddes redan under mitten på augusti, trots flera perioder av kraftigt stigande börskurser. Avsaknaden av medellång trend (3 månader) då uppgångarna avlösts av rekyler är symptomatisk för det börsläge vi befinner oss i:
En lång period av multipelexpansion är över och nu kommer aktiekurserna i större utsträckning följa vinstutvecklingen. Och där är det fortfarande trevande. En ledtråd till utvecklingen under återstoden av hösten och vintern kan man få av de kvartalsrapporter som presenterats under oktober månad.
Nästan fyra av fem har slagit marknadens prognoser, 78 procent närmare bestämt enligt SME Direkt. Bäst har det gått för de sektorer som tidigare varit mest pressade. Exempelvis har sju av åtta bankrapporter slagit prognoserna medan bolag inom den mer framgångsrika metall- och gruvsektorn haft svårt att leva upp till högt ställda förväntningar. En andel på 78 procent är högt. För exempelvis S&P i USA brukar det ligga på omkring 60 procent (ett tecken på en viss överoptimism kanske att det avviker från 50 procent) och detsamma gäller de nordiska bolagen.
Det har dock inte gått lika bra om man ser till börskurserna. Trots de starka rapporterna har många bolag handlats i det närmaste oförändrat före och efter rapport. Ett bra exempel är Electrolux vars vinst för årets tredje kvartal vida överträffade förväntningarna som i sin tur hade dubblats på blott sex månader. Aktien steg kraftigt initialt på rapporten men har därefter fallit tillbaka och handlas nu på en krona när till samma kurs som före den starka rapporten.
Detta visar två saker. Dels så är uppenbarligen inte vinstnivåerna för just detta kvartal särskilt viktiga då man fäster större vikt vid framtidsutsikterna, dels så har man uppenbarligen redan tagit höjd för att vinsterna skall bli, under omständigheterna, hyggliga.
Nu räcker det uppenbarligen inte med att slå förväntningarna för ytterligare kurslyft samtidigt som man kanske pressat argumentet om stigande vinster i framtiden lite för hårt. Vidare kan det också vara så att vinster som framför allt är drivna av besparingar och nedskärningar inte ger samma positiva avtryck på börsen som vinster som drivs av en bättre efterfrågan på marknaden, det vill säga stabil eller ökande försäljning.
Investmentbanken Goldman Sachs presenterade nyligen en strategirapport där börscykeln delades in i fyra faser. Enligt denna rapport närmar vi oss slutet av en förhoppningsfas där värderingen mätt som p/e-tal ökar kraftigt, drygt 51 procent i genomsnitt de senaste sex börscyklerna. Denna fas har historiskt varat i knappt ett år.
Därefter kommer Europa under inledningen av 2010 att gå in i det som kallas tillväxtfasen som historiskt har varat i knappt tre år. Det betyder att företagens vinster kommer att stiga samtidigt som värderingsmultiplarna faktiskt sjunker. Det betyder att börsen nu ska växa in i sin värdering.
Det verkar stämma ganska bra överens med reaktionerna på företagens kvartalsrapporter där stigande vinster gav ganska modesta avtryck i börskurserna. Det som talar för att vi nu är nära den lugnare tillväxtfasen med gradvis bättre vinster men små kursrörelser är att volatiliteten sjunkit samt att p/e-talet på börsen nu börjar närma sig (men fortfarande understiger) nivåerna vid förra konjunkturvändningen 2003.
Framför allt så bör man dessutom betänka att allt har gått ovanligt fort under denna börscykel och om de tidigare faserna i börscykeln (nedgången och uppgången sedan botten i mars) varit kortare än genomsnittligt så borde vi ha hunnit till tillväxtfasen snabbare än vanligt.
Det som talar emot att vi redan har nått tillväxtfasen är att vid tidigare börscykler så har denna karakteriserats av sjunkande arbetslöshet och stigande produktion. Ingetdera har hänt än i Sverige, tvärtom så stiger fortfarande arbetslösheten. Som vanligt en tvetydig bild alltså, men man måste ju ta ställning och då satsar jag på att vi faktiskt har nått tillväxtstadiet i börscykeln.
Det stora osäkerhetsmomentet enligt min åsikt är att förhoppningsfasen brukar avslutas med markanta förbättringar i makrostatistiken, men dessa har ännu inte kommit igång särskilt starkt. Så det som ger en risk på nedsidan är att det blir en rekyl tills statistiken kliver upp från kontraktions- till expansionsnivåer.
Jag bedömer dock risken för en stor rekyl som låg. Tillfällig svaghet på börsen är istället att tolka som bra köplägen. Vi behåller dock vår defensiva profil. Nu är det viktigt att företagen kan prestera vinstförbättringar i nivå med förväntningarna för att försvara nuvarande kursnivåer och misslyckas man med det finns risk för nedgång.
Det är väldigt vanskligt att sålla ut de aktier som kan överträffa förväntningarna och vi väljer den lite lättare, om än också inte lika potentiellt lönsamma vägen att istället rekommendera aktier som inte är lika haussade. Vi är därför försiktiga visavi de cykliska verkstadsaktierna och istället fokusera på tjänstebolag såsom Securitas och Transcom, it-konsultbolag såsom Knowit och HiQ, samt spelsektorn, exempelvis Betsson och Unibet.
Bolag med hög direktavkastning har goda utsikter att bli mer intressanta i takt med att vi närmar oss utdelningsperioden och där kan exempelvis Swedish Match vara en bra aktie att äga.