I år, och mer specifikt idag fredag, är det exakt ett decennium sedan Sverige fick sin första börshandlade fond, en så kallad ETF. Den 30 oktober år 2000 noterades XACT OMXS30, som följer utvecklingen i de 30 mest omsatta svenska aktierna.

Tidpunkten för starten var knappast klockren. I mars samma år hade it-bubblan fått pyspunka. Året därpå, den 11 september 2001 föll börserna snabbt världen över efter attacken mot World Trade Center. Stockholmsbörsen föll med 7,75 procent under en dag, och ETF:erna - som ju är  indexfonder i grunden - följde med i fallet.  XACT OMXS 30 inledde sin existens på börsen med att gå ned, ned och ännu mer ned. Under 2002 gick index ned med 40 procent.

2003 började återhämtningen och börsen - och därmed ETF:erna - hade sedan några fina år. XACT OMXS30 gick upp mellan 20-30 procent per år under åren 2003 till 2006. Precis som Stockholmsbörsen föll fonden som en sten under 2008 för att återhämta sig under 2009.

ETF:ernas första decennium kan därmed sammanfattas med ett "sådär".

Men trots att resan i ETF:erna inte varit spikrak så har marknaden för dem under decenniet exploderat. Under år 2001 omsatte ETF:er totalt 1,6 miljarder kronor i Norden, under 2009 var omsättningen 210 miljarder kronor. Idag finns närmare 60 ETF:er på den nordiska marknaden, och totalt har spararna drygt 20 miljarder kronor investerade i de tio största fonderna.

XACT Fonder är den stora spelaren på ETF-marknaden i Norden. De har inte mindre än 95 procent av den totala omsättningen i ETF:er. XACT erbjuder idag 21 ETF:er.

Betydligt fler än så erbjuder den tyska banken Deutsche Bank, under namnet DB X Trackers. DB X Trackers står dock endast för 1 procent av marknaden.

HQ Bank trädde förra året in på ETF-marknaden med sju fonder. Dessa fonder erbjuds nu av Carnegie, sedan Carnegie tagit över HQ Bank.