Den direkta påverkan av högfrekvenshandel på det finansiella systemet är antagligen begränsad, men dåligt utformade algoritmer kan orsaka skador - både externt och vad gäller tilltron för marknaden. Det framgick av Finansinspektionens presentation av sin kartläggning av frågan under hösten.

"Kartläggningen visar att de negativa effekterna av högfrekvens- och algoritmhandeln är acceptabla. Aktiehandeln upplevs visserligen ha förändrats, och i viss mån försämrats, men de flesta anser att detta beror på andra faktorer än enbart snabbare och mer datoriserad handel. Däremot är oron för ett ökat marknadsmissbruk stor och något som FI anser måste tas på största allvar", skriver FI, som genomfört en enkät samt tar stöd i det internationella forskningsläget.

I enkätundersökningen uttrycker dock en majoritet av företagen en oro för att marknadsmissbruket blivit mer utbrett och svårare att upptäcka i och med att antalet order och avslut ökat kraftigt. Av 24 bolag, banker och svenska institutionella placerare, som svarat anser hela 22 stycken att det förekommer osunda handelsmönster relaterade till algoritm- och högfrekvent handel på marknaden.

De strategier som framförallt pekas ut innefattar:

"Spoofing/layering": att genom orderläggning söka manipulera prisbilden i ett instrument genom till exempel en kombination av köp-och säljordrar.

"Quote stuffing": att skicka mängder med order till en marknadsplats i syfte att sakta ner andra aktörers handelssystem eller dölja den egna strategin.

"Momentum ignition": att genom en aggressiv orderläggning starta eller förstärka en trend i hopp om att andra ska följa och förstärka trenden vilket skapar ett tillfälle att vända positionen.

"Last second withdrawal": att ordrar kancelleras i allra sista sekunden i call-förfarandet.

Respondenterna i enkäten pekar även på en ökning av begreppet front running, som i avsaknad av ett tydligare begrepp, har kommit att användas även om försök att identifiera och lägga sig före andra ordrar i marknaden, utan vetskap om kundorder.

På lagstiftningsområdet finns två nya förslag till reglering: Mifid II och MAD (Market Abuse Directive), som båda behandlar algoritmisk och högfrekvent handel. Bland annat innefattas ökade krav på aktörer, marknadsplatser och tillsynsmyndigheter, där tvåvägspriser avkrävs av aktörerna i alla marknadsförhållanden.

FI menar att marknadsplatserna måste fokusera på ändamålsenliga systemstöd för att övervaka handeln i realtid och skapa en bättre samordning sinsemellan för att upptäcka eventuellt marknadsmissbruk.

"En gemensam europeisk modell för marknadsövervakning är eftersträvansvärt men kommer att ta tid", skriver FI.

En annan fråga som tas upp i rapporten är att utvecklingen på marknaden, med en fragmenterad handel och försämrad likviditet, inneburit en förskjutning av handeln avseende större transaktioner till så kallade dark pools, alltså lagda order som döljs för marknaden.

Enkäten visar att sådan "dark trading" är utbredd bland de svenska marknadsaktörerna då den erbjuder möjlighet att genomföra större order med mindre marknadspåverkan.