Det är fullt möjligt att bredbandsjätten Com Hem har teckningsintresse för samtliga aktier i nyemissionen. Men det är absolut inte samma sak som att emissionen kommer att vara fulltecknad när boken stänger.

Det är inte ovanligt att stora institutioner anmäler intresse för en stor mängd aktier i samband med börsnoteringar och ägarspridningar. Det är inte heller ovanligt att samma institutioner drar tillbaka sina anmälningar innan teckningsperioden stänger.

Det kan ske av många olika skäl. Alternativa investeringar dyker upp, omvärldsklimatet förändras, strategiska omallokeringar mot andra branscher eller tillgångsslag kan dyka upp under resans gång. Eller så kan ny information flyta upp till ytan som påverkar investerarnas bild av företaget.

Det senare spelade onekligen in när godisbolaget Candyking tvingades retirera från sina börsplaner före jul. En sällsynt konstig – kanske på gränsen till vilseledande – informationshantering kring verksamheten slutade i ett lika snöpligt som förödmjukande beslut att blåsa av hela operationen.

Inför den planerade börsnoteringen uppgav bolaget den 4 december att alla aktier ha blivit tecknade omedelbart. "Intresset från marknaden har varit enormt och boken blev fulltecknade redan första dagen", sa då en "källa med insyn i ärendet" till Nyhetsbyrån Direkt.

Man ska ta uppgifterna om stort teckningsintresse med en nypa salt. Och man ska reflektera över varför uppgifterna dyker upp på det här tidiga stadiet i processen.

Informationsgivning i och omkring en så stor nyemission är regisserad in i minsta detalj för att skapa ett maximalt intresse och mediautrymme kring noteringen. Först ser man till att läcka bolagets börsplaner, utan några andra detaljer än att siktet är inställt på börsen i år. Sedan läcker man ut att siktet är inställt på notering före sommaren.

Därefter bekräftar företaget att en notering är planerad till före sommaren, men lämnar i övrigt inga detaljer. En vecka senare presenteras prospektet och när teckningsperioden börjar dyker det upp en anonym källa som berättar om det stora intresset för att teckna aktien.

Och i varje enskilt fall har media fått en ny liten pusselbit att skriva om. Företaget, och de banker som håller i emissionen, har skapat en medial bombmatta som bidrar till ökad kännedom om företaget och emissionen – och därmed ökad sannolikhet för att attrahera nya ägare.

Kännedom är a och o när det gäller investeringar. Flockbeteende är en annan relevant faktor. Den som ser och hör att andra tänker teckna aktier blir mer benägen att själv teckna. Alla inblandade parter – ägaren, företagsledning och de ansvariga bankerna – har intresse av att läcka positiv information.

Huruvida Com Hem kommer att drabbas av någon informationsskandal under den återstående teckningstiden är det ingen större vits att spekulera kring. Det som däremot inte alls är osannolikt är att omvärldsbilden förändras till nackdel för aktier i allmänhet, och därmed för Com Hem, under teckningsperioden.

Redan i eftermiddag ska Europeiska Centralbanken fatta ett räntebeslut och bland bedömare talas det om nödvändigheten att stimulera ekonomin ordentligt för att stävja deflationstendenserna. Risken för negativa reaktioner i marknaden på ECB:s beslut är uppenbara.

En intressant iakttagelse är att det har skett ett gradvis förändring under senare år. Teckningsperioderna har blivit kortare och teckningsintervallen bredare. I Com Hems fall har allmänheten bara sex arbetsdagar på sig att fatta beslut.

Och beslutet ska fattas på basis av ett teckningsintervall som uppgår till svindlande 41 procent. Kanske har institutionerna fulltecknat erbjudandet på 44 kronor, kanske är intresset på 62 kronor obefintligt.

Lärdomen är i alla fall att ett fulltecknat erbjudande idag inte behöver vara fulltecknat i morgon och att man alltid ska förhålla sig skeptisk till noga dirigerad informationsgivning. Och fråga sig om självsäljande aktier behöver marknadsföring.