Verkstadssektorn (OMXS Industrials) har stigit med 20 procent på ett år vilket är ett par procentenheter sämre än börsens breda index. Men i år har vinden vänt och cykliska aktier har gått väsentligt bättre än index med en uppgång för industriindex på knappt 12 procent mot breda index som stigit med knappt 8 procent.

Som brukligt vid en sektoröversikt finns det aktier som gått väsentligt bättre och väsentligt sämre inom sektorn. Det är svårt att se några tydliga drivkrafter bakom skillnaderna i kursutveckling, men en av de saker som de högst värderade bolagen har gemensamt är hög lönsamhet. Sambandet mellan värdering och tillväxt har inte varit lika starkt.

Med ett urval på tio aktier med tonvikt på de största så landar det genomsnittliga p/e-talet och rörelsevärdering i relation till rörelseresultatet (EV/EBIT) för innevarande år på knappt 18 respektive 14.

Högst värdering i urvalet har Alfa Laval med ett p/e-tal på 21, tätt följt av Hexagon med ett p/e-tal på 20,5. Lägst ligger Gunnebo med sitt p/e på 13,1.

Det är ett litet urval, men om man försöker hitta samband mellan värdering och operationella nyckeltal så återfinns det starkaste mellan lönsamhet och p/e-tal. Det är inte helt självklart eftersom en vinstkrona är en vinstkrona, oavsett marginal.

Men att en vinstkrona värderas högre hos ett bolag med höga marginaler än låga beror ofta på att höglönsamma bolag betraktas som ett kvalitetsbolag med starka marknadspositioner och dessa andra egenskaper gör att de förtjänar en premievärdering.

Grafen nedan visar att Gunnebo och SKF sticker ut med en värdering under trendlinjen. Gunnebo är ett så kallat turnaroundcase där en svag historik bidrar till rabatt på värderingen och fortsatta framgångar kan således betyda att värderingen går upp mot en mer ”normal” nivpå. SKF har hög volatilitet i intjäningen och brukar handlas lägre än sektorsnittet.

(källa: Factset)

I andra änden sticker Alfa Laval och Assa Aboly ut. Det senare har utöver hög lönsamhet även en tillväxt som överträffat sektorsnittet. Alfa Lavals premievärdering kan handla om att bolaget just nu ligger lite under sin historiska lönsamhet och att värderingen tar höjd för en återgång till historiska nivåer.

Tillväxt och p/e-tal hänger också ihop. Det är ju lätt att tro att hög tillväxt gör att man kan motivera högre p/e-tal eftersom hög tillväxt gör att aktien snabbt ”växer in” i sin värdering. Så är det, men relationen mellan tillväxt och lönsamhet är ganska svag. Om man ser till historisk tillväxt blir det ett positivt samband och ser man till framåtblickande (förväntad) tillväxt blir sambandet negativt.

Ytterligare en intressant dimension i sammanställningen är vilka bolag som ligger under respektive över sin ”trendlinje” i lönsamhet, det vill säga under eller över det historiska genomsnittet.

De flesta bolagen ligger över sitt respektive genomsnitt för de senaste fem åren. En avvikelse kan indikera köp- respektive säljläge eftersom det finns en tydlig tendens för bolag att vända tillbaka mot sina genomsnittsnivåer över tiden.

Hittar man sådana skillnader kan det bli intressanta lägen i aktien, men man måste också analysera om det skett någon fundamental förändring i bolaget, exempelvis en förändrad produktmix, förvärv och avyttringar eller annat som gör att lönsamheten långsiktigt förändrats.

De två bolag som ligger längst ifrån sin historiska lönsamhet är Gunnebo och Trelleborg.

Det förstnämnda förväntas nå en lönsamhet som är nästan dubbelt så hög som genomsnittet de senaste fem åren. Det sistnämnda ligger nästan 70 procent över sin historiska lönsamhet och båda bolagen har genomgått stora förändringar, framför allt Gunnebo som är ett ganska klassiskt ”turnaroundcase”.

Alfa Lavals och Atlas Copcos förväntade rörelsemarginal för 2014 ligger 6 respektive 4 procent under sina historiska nivåer sett till de senaste fem åren. Så där kan man argumentera för att det finns "oupptäckt" lönsamhetspotential kvar.