Sveriges BNP, kalenderkorrigerat, väntas öka med 4,3 procent i år, 1,5 procent 2011 och 2,0 procent 2012. Det skriver Danske Bank i en konjunkturprognos som presenterades på måndagen.

I sin senaste prognos i juli spådde Danske Bank en BNP-ökning med 2,5 procent i år och 1,5 procent nästa år.

Riksbanken väntas om sex månader ha höjt räntan till 1,50 procent och om ett år ha höjt till 2,00 procent.

Förutsatt att det inte blir någon "Finanskris 2.0" eller en förnyad eurokris väntar sig Danske Bank att Riksbanken fortsätter att höja räntan i raskt tempo en bit in i 2011. Detta beror inte bara, eller ens huvudsakligen, på de generella ekonomiska utsikterna; det förefaller som om Riksbanken försöker luta sig mot en stark kredittillväxt hos hushållen och den fortsatt starka utvecklingen på bostadsmarknaden.

"Här och nu ser det jättebra ut i svensk ekonomi", sade Roger Josefsson, Danske Banks chefekonom i Sverige, vid en pressträff.

Han konstaterade att hårda utfallsdata varit mycket starka under den senaste tiden och det är detta som Riksbanken kommer att kunna basera nästa räntebeslut på. Även de efterföljande räntemötena kommer Riksbanken troligen att ha rätt starka data på bordet, vilket leder till fortsatta räntehöjningar. Först mot våren/sommaren 2011 väntas den svenska statistiken har försämrats nog mycket för att Riksbanken ska kunna "slå om på klacken".

"Riksbanken kommer antagligen att höja till 1,75-2,00 procent innan det är dags att slå om. Då kommer de däremot att slå om ordentligt och ligga kvar oförändrat", sade Roger Josefsson.

Han konstaterar att svensk BNP är jättestark och arbetsmarknaden utvecklats mycket bättre än väntat. Danske Bank ligger trots det kvar med relativt låga prognoser för Sverige, men anledningen till det står att finna i omvärlden.

"Vår grundstory är densamma som tidigare. Det blir en väldigt hög svensk tillväxt i år, sedan ligger vi kvar på en låg tillväxt och det beror bara på en sak - att exportmarknaderna blir sämre än vad som ligger i förväntansbilden", sade han.

"Det vi kan se är de fantastiska åtstramningar i finanspolitiken vi kommer att se i omvärlden, inte minst i vårt viktigaste handelsområde - euroområdet", fortsatte Roger Josefsson och påpekade att det verkar "otroligt" att den svenska exporten skulle kunna ta fart i denna miljö, trots att många stora svenska exportföretag nu rapporterar om rekordstora orderingångar.

Han noterade att många stora länder nu närmar sig ett underskott på 100 procent av BNP, bland annat Storbritannien och USA, som därmed har ett stort behov av att strama åt. De stora effekterna av åtstramningarna har vi dessutom inte sett ännu, utan de väntas först från årsskiftet 2010/2011.

Det finns också fortsatt ett mycket stort behov i världen av att få ned skulder och stärka balansräkningarna och det är svårt att se hur det skulle kunna ske utan att BNP påverkas. Än så länge har alla åtgärder från centralbanker och regeringar "bara puttat problemen framför oss".

"Jag tror inte alls att krisen är över", sade Roger Josefsson.

Ett möjligt inhemskt problem för Sverige är de stigande huspriserna, där kvoten mellan huspriser och disponibel inkomst bara stiger och stiger.

"Huspriserna är 30-40 procent högre än vad som är fundamentalt motiverat. Det betyder inte att det blir en krasch, men risken finns. Någonstans måste den här kvoten börja stabiliseras och helst komma ned", sade Roger Josefsson. Han kunde dock inte erinra sig ett en sådan anpassning någon gång kunnat ske ordnat.

Danske Bank applåderar regeringens fortsatta reformambitioner. Ett femte jobbskatteavdrag skulle enligt Danske Bank kunna få potentiell BNP att öka med 0,2 procentenheter per år.