Ytterligare ett steg mot en mer formell finanspolitisk union i EMU-området togs i och med gårdagens beslut om en finanspakt. Sedan återstår det ju att se hur väl pakten kommer att efterlevas.

Liknande regler har ju funnits tidigare men efterlevnaden har varit dålig. Och i sammanhanget förtjänar det väl att påminna sig om att det var när Frankrike och Tyskland började bryta mot det förra regelverket och dessutom friskrev sig från böter som den gamla pakten krakelerade.

Annars var det främst situationen kring Grekland och Portugal som var i finansmarknadernas fokus under måndagen och skapade en del turbulens. Den grekiska skuldnedskrivningen drar ut på tiden samtidigt som allt fler gör bedömningen att det inte räcker utan att landet är på väg mot en mer formell statsbankrutt.

Dessutom börjar siktet nu bli inställt på att även Portugal kommer att tvingas in i en karusell av skuldnedskrivningar och finansiell panik. Det märks bland annat på att räntorna i Portugal har skjutit i höjden och en tvåårsränta numera ligger kring 16 procent. Den har dock legat högre än så och så sent som i början av november låg den över 20 procent.

Till detta ska läggas att gårdagens italienska emission av statsobligationer inte blev riktigt den succé som många hade hoppats på. Aptiten på obligationer från placerare var lägre än väntat och räntorna blev, trots en viss nedgång jämfört med föregående emission, något högre än väntat.

Räddaren i nöden blir ECB som snart ska erbjuda bankerna ny utlåning. Enligt en artikel i Financial Times planerar bankerna den här gången att teckna sig för dubbelt så mycket som vid det förra utlåningstillfället. Den gången lånade man 489 miljarder euro. Blir det en så omfattande utlåning lär det förstås även finnas pengar för att köpa obligationer av mer tveksam karaktär. Förra gången var det också så att just italienska banker som tillhörde de största låntagarna.

Vår bedömning blir därför att den finansiella oron som möjligtvis kan uppstå i samband med att Grekland eller Portugal hamnar i svårigheter är av en mer övergående natur.

Betydligt viktigare för utvecklingen på börsen är de konjunktursignaler från EMU-området som rullar in. Regionen befinner sig redan i recession och blir den tillräckligt djup så kommer svårigheterna för länder som Italien och Spanien att uppnå sina sparbeting bli i princip oöverkomliga. Då lär den riktiga oron sätta in.