Människan är ett flockdjur och i många samManhang litar vi på och följer den stora massan utan att kontrollera om den verkligen har rätt. Om en folksamling går mot röd gubbe brukar man helt enkelt hänga på.

Ett annat sammanhang är aktiemarknaden, där flera forskningsrapporter visar att flockbeteende är vanligt förekommande och att just detta är en orsak till marknadens extrema svängningar.

Men de bakomliggande orsakerna till beteendet har vi mindre vetskap om. Det var en anledning till att Maria Andersson ville forska i ämnet. En annan är att allt fler handlar med aktier idag och allt fler informationskällor om aktiens värde och framtida avkastning hela tiden dyker upp.

"Investerare tenderar att följa flocken utan att reflektera över besluten, förutsatt att flocken utgör en majoritet. Det är något som kan få förödande konsekvenser. Därför är det viktigt att förstå vilka psykologiska mekanismer som får människor att bete sig som alla andra", säger hon.

I avhandlingen presenterar Maria Andersson fyra experimentella studier som belyser flockbeteendet på aktiemarknaden. Ungefär 450 personer har deltagit i undersökningarna med huvudsyftet att fastställa om investerare påverkas av en flock när de fattar investeringsbeslut, och om det i så fall spelar någon roll om flocken utgör en majoritet eller en minoritet.

Deltagarnas uppgifter i samtliga experiment var att bedöma hur en akties pris förändras till nästkommande dag efter att ha försetts med olika typer av information om priser och avkastning, vissa mer tillförlitliga än andra.

I den första studien undersökte hon om olika belöningssystem påverkar investerare att följa flocken. Det visade sig att oavsett om investeraren får betalt för att gå emot flocken så följer han eller hon den ändå. Detta trots att de själva hade tillförlitlig information, säger Maria Andersson.

Resultaten i avhandlingen visade också att flockens storlek har stor betydelse. Är flocken i majoritet så spelar det ingen roll om den gör rätt eller fel bedömning. Man följer helt enkelt majoriteten och ser samtidigt med kritiska ögon på en flock i minoritet. Anmärkningsvärt i det här fallet var att deltagarna samtidigt var införstådda med att aktien inte påverkades av flockens beteende, som den gör i verkligheten genom att värdet höjs eller sänks beroende på hur många som köper den.

"Resultatet visar att man inte granskar majoritetsbedömningar samtidigt som man systematiskt bortser från mindre grupper", säger Maria Andersson.

Men en tröst är att det inte krävs mycket för att börshajarna ska börja ställa sig tveksamma till flocken. Vid ett av experimenten fick deltagarna det enkla rådet att lägga extra märke till flockens goda bedömningsförmåga. 

Då började de genast kritiskt granska flocken och blev plötsligt väldigt misstänksamma. De är med andra ord lättpåverkade och det få man nog betrakta som positivt.

Men vad ska man då göra för att undvika flockbeteendet?  Ett par saker man kan göra är, enligt forskaren, att använda mer överlagt tänkande genom att öka uppmärksamheten på tillförlitligheten i informationen. Bättre och tydligare information är en annan sak som skulle öka chansen att investerare bortser från flocken. Men bara genom att bli medveten om att man ofta följer flocken är en bra start.

"Det är svårt för konsumenterna idag. Det finns så många källor som man måste ta hänsyn och ställning till. Men givetvis är det så att det ofta finns en anledning till varför man följer flocken, det är viktigt att poängtera. Problemet är när det händer för ofta och utan att man själv tänker efter", säger hon och fortsätter:

"Detta är ett komplext problem inom ett område där det behövs mycket mer forskning. Vidare forskning kan öka insikten i börsens psykologi, vilket på sikt skulle kunna leda till att aktiemarknaden blir mer stabil."

Henrik Ekberg