De får ekonomipriset
Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat att utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Thomas J Sargent och Christopher A Sims.
10 oktober, 2011
Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat att utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Thomas J Sargent och Christopher A Sims.
10 oktober, 2011
Thomas J Sargent (till vänster) är verksam vid New York University och Christopher A Sims är verksam vid Princeton University.
De får priset "för deras empiriska forskning om orsak och verkan i makroekonomin". Det skriver Kungliga Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.
Pristagarnas pionjärarbeten från 1970- och 1980-talen har anammats av forskare, politiker och centralbanksledningar världen över. Sargents och Sims metoder är självklara redskap i dagens verktygslåda för makroekonomisk analys, inte minst när centralbanker sätter en nivå för styrräntan.
Här följer akademiens populärvetenskapliga sammanfattning:
Hur påverkas BNP och inflation av att räntan tillfälligt höjs eller att skatten sänks? Vad händer om centralbanken permanent ändrar sitt inflationsmål eller staten ändrar sitt mål för budgetbalans?
Årets ekonomipristagare har presenterat metoder för att besvara dessa och en rad andra frågor rörande orsakssambanden mellan den ekonomiska politiken och olika makroekonomiska variabler som BNP, inflation, sysselsättning och investeringar.
Dessa samband är i regel dubbelriktade - politiken påverkar ekonomin men ekonomin påverkar också politiken. I detta samspel är förväntningar om framtiden helt centrala. Den privata sektorns förväntningar om framtida ekonomisk aktivitet och politik påverkar beslut om löner, sparande och investeringar. Samtidigt påverkas de ekonomisk-politiska besluten av förväntningar om utvecklingen i den privata sektorn.
Pristagarnas metoder gör det möjligt att identifiera orsakssambanden och klargöra förväntningarnas roll. På så sätt kan man utröna effekterna av såväl överraskande åtgärder som systematiska ändringar av politiken.
Thomas Sargent har visat hur strukturell makroekonometri kan användas för att analysera varaktiga omläggningar av den ekonomiska politiken. Med denna metod kan man kartlägga makroekonomiska samband när hushåll och företag anpassar sina förväntningar i takt med den ekonomiska utvecklingen. Sargent har exempelvis undersökt hur många länder efter andra världskriget först rörde sig mot en politik med hög inflation för att sedan, efter en systematisk omläggning av den ekonomiska politiken, återvända till en lägre inflationstakt.
Christopher Sims har utvecklat en metod byggd på så kallad vektorautoregression för att analysera hur ekonomin påverkas av tillfälliga förändringar i ekonomisk politik och andra faktorer. Med denna metod har Sims och andra forskare bland annat undersökt effekterna av en höjning av centralbankens styrränta: det tar normalt ett till två år innan inflationstakten sjunker, medan den ekonomiska tillväxten avtar gradvis redan på kort sikt för att efter ett par år återgå till sin normala utveckling.
Även om Sargent och Sims gjort sina insatser självständigt så kompletterar deras bidrag varandra på flera sätt.
Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat att utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Thomas J Sargent och Christopher A Sims.
10 oktober, 2011
Thomas J Sargent (till vänster) är verksam vid New York University och Christopher A Sims är verksam vid Princeton University.
De får priset "för deras empiriska forskning om orsak och verkan i makroekonomin". Det skriver Kungliga Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.
Pristagarnas pionjärarbeten från 1970- och 1980-talen har anammats av forskare, politiker och centralbanksledningar världen över. Sargents och Sims metoder är självklara redskap i dagens verktygslåda för makroekonomisk analys, inte minst när centralbanker sätter en nivå för styrräntan.
Här följer akademiens populärvetenskapliga sammanfattning:
Hur påverkas BNP och inflation av att räntan tillfälligt höjs eller att skatten sänks? Vad händer om centralbanken permanent ändrar sitt inflationsmål eller staten ändrar sitt mål för budgetbalans?
Årets ekonomipristagare har presenterat metoder för att besvara dessa och en rad andra frågor rörande orsakssambanden mellan den ekonomiska politiken och olika makroekonomiska variabler som BNP, inflation, sysselsättning och investeringar.
Dessa samband är i regel dubbelriktade - politiken påverkar ekonomin men ekonomin påverkar också politiken. I detta samspel är förväntningar om framtiden helt centrala. Den privata sektorns förväntningar om framtida ekonomisk aktivitet och politik påverkar beslut om löner, sparande och investeringar. Samtidigt påverkas de ekonomisk-politiska besluten av förväntningar om utvecklingen i den privata sektorn.
Pristagarnas metoder gör det möjligt att identifiera orsakssambanden och klargöra förväntningarnas roll. På så sätt kan man utröna effekterna av såväl överraskande åtgärder som systematiska ändringar av politiken.
Thomas Sargent har visat hur strukturell makroekonometri kan användas för att analysera varaktiga omläggningar av den ekonomiska politiken. Med denna metod kan man kartlägga makroekonomiska samband när hushåll och företag anpassar sina förväntningar i takt med den ekonomiska utvecklingen. Sargent har exempelvis undersökt hur många länder efter andra världskriget först rörde sig mot en politik med hög inflation för att sedan, efter en systematisk omläggning av den ekonomiska politiken, återvända till en lägre inflationstakt.
Christopher Sims har utvecklat en metod byggd på så kallad vektorautoregression för att analysera hur ekonomin påverkas av tillfälliga förändringar i ekonomisk politik och andra faktorer. Med denna metod har Sims och andra forskare bland annat undersökt effekterna av en höjning av centralbankens styrränta: det tar normalt ett till två år innan inflationstakten sjunker, medan den ekonomiska tillväxten avtar gradvis redan på kort sikt för att efter ett par år återgå till sin normala utveckling.
Även om Sargent och Sims gjort sina insatser självständigt så kompletterar deras bidrag varandra på flera sätt.
Börsen
Analyser
Fortnox-budet
Börsen
Analyser
Fortnox-budet
1 DAG %
Senast
Nasdaq
Igår, 17:37
New York-börsen inleder med uppgång
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 485,32