Som vi förmodade så valde Riksbanken att sänka sin styrränta med 0,25 procentenheter till den nya nivån 1,50 procent. Beslutet togs dock inte enhälligt. Som vanligt reserverade sig både Karolina Ekholm och Lars E O Svensson mot beslutet och förordade såväl en större räntesänkning som en lägre framtida räntebana. Lars E O Svensson är mest extrem och ser framför sig en reporänta på 0,75 procent framåt hösten.

Annars är känslan man får vid en genomläsning av protokollet att det finns en önskan inom Riksbanken att man ska slippa genomföra ytterligare räntesänkningar. Förhoppningen är istället att reporäntan ska kunna ligga kvar på 1,50 procent en bit in på 2013 för att sedan försiktigt börja höjas. Men det är först en bit in på 2014 som reporäntan återigen ligger över två procent enligt Riksbankens prognoser.

Men givetvis finns det utrymme för ytterligare räntesänkningar. Riksbanken medger också att osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld är stor. Det är framför allt utvecklingen i euroområdet som oroar direktionsmedlemmarna. Men som helhet är bedömningen att världsekonomin utvecklas hyggligt och att de åtgärder som vidtagits i problemfyllda länder successivt ska få resultat.

Vi har tidigare skrivit att vi tror på en reporänta ner mot 1,0 procent till sommaren. Det skulle i så fall innebära att Riksbanken sänker räntan med 0,25 procentenheter på såväl det penningpolitiska mötet i mitten på april som på mötet i slutet av maj eftersom Riksbanken tycks ha bestämt sig för att ändra räntan i relativt små steg.

Vi håller fast vi prognosen att Riksbanken kommer att sänka räntan ytterligare men är nu mer osäkra på om reporäntan verkligen kommer att hinna ner till 1,0 procent till sommaren. Givet att ECB:s nya utlåningsomgång i slutet av den här månaden blir så omfattande som bedömarna tror så räknar vi med att oron kring euroländernas finansiering också minskar. Det skulle innebära mindre finansiell stress på finansmarknaderna och bidra till att Riksbanken troligen väljer att vila på hanen på endera av de kommande penningpolitiska mötena.

Utan stora negativa överraskningar i den inkommande makrostatistiken så tror vi nu att en reporäntan ner mot 1,0 procent dröjer till tidigast sensommaren eller hösten. För även om inflationstrycket i svensk ekonomi är osedvanligt lågt så är det tydligen inte tillräckligt för att tvinga fram ytterligare räntesänkningar från Riksbankens sida. Därför spelar tillväxtutsikter och finansiell stress en mer avgörande roll för räntebesluten på kort sikt.

Vi noterar också att Riksbanken i ett speciellt avsnitt tar upp förhållandet att bankerna höjt sina marginaler under senare tid. Vi välkomnar genomgången som slutgiltigt bevisar att det framför allt är bankernas marginalhöjning och inte ökade upplåningskostnader som drivit upp kundernas räntenivåer.

Det vi saknar är en mer explicit kritik av bankernas tillvägagångssätt och åtgärder för att stoppa ytterligare marginalhöjningar för att på så vis göra Riksbankens ränteförändringar mer effektiva.