Den svenska arbetslösheten sjönk till 8,0 procent i juli från 9,5 procent i juni, vilket var en lite högre arbetslöshet än de 7,8 procent som analytikerna i Bloomberg News enkät hade räknat med. Säsongsrensat sjönk arbetslösheten till 8,5 procent från 8,6 procent i juni. Jämfört med juli i fjol ökade sysselsättningen med 98.000 personer, eller 2,1 procent.

"Den svenska arbetsmarknaden är fortsatt stark. Arbetslösheten var lite högre än väntat i juli men sysselsättningen ökar snabbare än väntat och båda måtten är nu något eller mycket bättre än Riksbankens prognoser för det tredje kvartalet. Trenden med en förbättrad arbetsmarknad verkar vara intakt", skrev Elisabeth Kopelman på SEB i ett marknadsbrev.

Handelsbalansen visade ett överskott på 10,3 miljarder kronor i juli, klart högre än de 6,6 miljarder kronor som analytikerna i SME Direkts enkät hade förutspått. Jämfört med föregående år ökade exporten med 18 procent samtidigt som importen steg med 17 procent.

"Den starka ökningen av exporten indikerar att den svenska exportindustrin fortfarande gynnas av återhämtningen hos våra största handelspartners. Den stigande importen är ett tecken på en god tillväxt av den inhemska efterfrågan. Sammantaget är handelsstatistiken för juli ytterligare ett bevis för en stark återhämtning i den svenska ekonomin", skrev Bengt Roström på Nordea i ett marknadsbrev.

Producentprisindex, PPI, kom in lägre än väntat i juli. Jämfört med i juni steg priserna 0,1 procent, väntat 0,5 procent, och PPI-inflationen uppmättes till 1,0 procent, väntat här var 1,3 procent. I juni ökade PPI med 1,6 procent i årstakt. Konsumtionsvaror för inhemsk tillgång, som har bäst korrelation med KPI, visade en prisnedgång på 0,2 procent på månaden och 2,0 procent i årstakt.

Enligt analytikerna förklaras det låga PPI-utfallet till stor del av den allt starkare svenska kronan.

Utlåningen till hushållen steg med 8,8 procent i juli jämfört med i juli 2009, ned från 8,9 procent i juni. De senaste månadernas nedgående trend för utlåningen fortsatte därmed, sakta men säkert.

Handelsbankens analytiker Stefan Hörnell säger att statistiken sammantaget tyder på ett förbättrat läge på arbetsmarknaden och att BNP för det tredje kvartalet kommer in ganska starkt.

"Det är en lite lurig sits för Riksbanken. Å ena sidan finns det en väldigt stor osäkerhet för tillväxten i USA och vad som kommer att hända i Europa och å andra sidan tuggar Sverige på, arbetsmarknaden stärks och BNP ökar", säger han.

Han räknar med att Riksbanken kommer att höja räntan i nästa vecka och presentera en i stort sett oförändrad räntebana, men fortsätter mönstret med en stabil svensk återhämtning och oro i omvärlden är det frågan hur länge Riksbanken kommer att våga gå på starka svenska siffror.

Stefan Hörnell noterar att marknaden låtit sig påverkas av den internationella oron och tror att Riksbanken höjer reporäntan till runt 1 procent i slutet av året och runt 1,5 procent i slutet av 2011.

Även Dagens Industris skuggdirektion är inne på att räntan bör höjas nästa vecka, fem av sex ledamöter är för en räntehöjning. Visserligen har återhämtningen i USA har tappat fart, men utvecklingen i Europa har överraskat positivt och i Sverige ser konjunkturen riktigt stark ut, vilket talar för fortsatt normalisering av räntan. Harry Flam vill däremot avvakta. Han vill först se att risken för inflation ökar och konjunkturen blir starkare i framför allt Europa.