En grekisk euro-exit skulle leda till en dramatisk försämring av levnadsstandarden i Grekland genom en kraftigt försvagad valuta, en än djupare recession, än högre arbetslöshet och en inflationsspiral.

Det skriver National Bank of Greece, Greklands största bank, i en analys.

Banken räknar med att en euro-exit skulle innebära två stora finansiella problem för Grekland. Dels måste landet snabbt få ett överskott i bytesbalansen för att kunna betala import och återbetala skulder, när landet inte längre får finansiellt stöd från trojkan och samtidigt inte kan låna på finansmarknaden. För det andra måste budgeten balanseras utan externt stöd, vilket skulle kräva dramatiska nedskärningar, alternativt att staten finansierar sig via centralbankens sedelpress.

Utifrån dessa förutsättningar beräknar National Bank of Greece att en euro-exit skulle innebära att Greklands BNP sjunker ytterligare 22 procent, efter att redan ha sjunkit med 14 procent under åren 2009-2011. Den försvagade ekonomin skulle samtidigt få arbetslösheten att stiga till 34 procent.

Inflationen spås öka till 30 procent när den grekiska staten tvingas förlita sig på sedelpressen för att klara av sina löpande utgifter. Inflationen väntas sedan stiga ytterligare när den nya försvagade valutan leder till högre importkostnader och löneökningar.

National Bank of Greece räknar med att den nya valutan initialt skulle försvagas 65 procent mot euron.

Banken spår att dessa effekter detta sammantaget skulle leda till att Greklands inkomst per capita sjunker med 55 procent vid en euro-exit.

Ett utträde ur euroområdet väntas också få till följd att Grekland kommer att ställa in betalningarna på större delen av sin utlandsskuld, när landet inte längre kan få tillgång till utländsk valuta, vilket skulle försvaga Grekland internationellt och skapa svårigheter för grekiska företag att göra affärer utomlands.

National Bank of Greece påpekar att dessa beräkningar baseras på en ordnad övergång till en ny valuta. En oordnad exit väntas få betydligt värre effekter.