Det visar en granskning från Riksrevisionen.

Riksdagen beslutade 2008 att staten skulle kunna ge stödåtgärder till banker i syfte att motverka risken för en "allvarlig störning" i det finansiella systemet. För att finansiera dessa stödåtgärder skapade man en stabilitetsfond, som består av ett konto i Riksgälden. Tanken är att kontot ska växa till 2,5 procent av BNP år 2023.

Bankerna betalar varje år avgifter för att finansiera fonden. Men en granskning från Riksrevisionen visar nu att dessa pengar går till statens löpande utgifter.

Istället är det skattebetalarnas pengar, som man ursprungligen lovade skulle hållas utanför fonden, som nu står för merparten av finansieringen.

Staten sköt 2008 till 15 miljarder kronor. Dessutom lät regeringen fonden utnyttja teckningsrätter i Nordea utan ersättning. Följden av det, menar Riksrevisionen, är att skattebetalarna nu är fondens huvudfinansiärer.

Riksrevisionen anser att regeringen nu bör undersöka om stabilitetsfonden ska betala tillbaka de medel den fått från staten.

Men finansmarknadsminister Peter Norman försvarar sig mot kritiken. Han menar att det måste finnas "krut" i fonden redan från start.

"Det tar tid att bygga upp en sådan här fond, då är det rimligt att vi lägger in offentliga medel i början", säger han till TT.

På sikt kommer det vara bankerna som står för den absoluta merparten, försäkrar Peter Norman.

Norman försvarar sig också mot Riksrevisionens kritik om att pengarna i fonden används till statens löpande utgifter.

"Det är så den svenska modellen fungerar, att vi inte öronmärker fonder", säger han.