I debatten om ökade bolåneräntor brukar bankerna försvara sig med att deras finansieringskostnader har ökat. Och det stämmer till viss del. I turbulensen på marknaderna har bankerna tagit säkrare långa lån, via obligationer, som sedan omvandlats till korta lån, vilket kostar pengar.

Dessutom har bankerna fått krav på sig att öka sitt eget kapital, vilket också använts som ett argument från bankernas sida. Finansmarknadsminister Peter Norman lovade att det inte skulle bli bolånetagarna som fick ta smällen när bankerna skulle fylla sina kassavalv med egna pengar, och gav därför Finansinspektionen i uppdrag att hålla koll på bankerna så att detta inte skulle ske.

Men FI:s tillsynsrapport, som anlände på torsdagen, visar med all önskvärd tydlighet att det är just bolånetagarna som fått skjuta till pengar för att täcka kapitalkraven, och mer än så.

Bankernas marginaler, alltså skillnaden mellan finansieringskostnad och utlåningsränta, ligger nu på 1,1 procentenheter, att jämföra med 0,2 procent 2009. Men även efter avdrag för kapitaltäckning och förväntad avkastning från aktieägarna, så kvarstår 0,4 procentenheter i ren vinst för banken, vilket också är en ökning.

Det innebär att bankerna i smyg höjt marginalerna mer än vad de skulle behöva för att täcka finansieringkostnader och kapitalkrav, ett konstaterade som alltså slår hål på bankernas tyngsta försvarsargument i debatten.

En marginal på 0,4 procent innebär att den som har 2 miljoner kronor i lån ger banken 8 000 kronor per år i ren vinst. Bankernas avkastning på bankverksamheten är 22 procent, medan den är 10-13 procent på annan verksamhet.

"Bankerna tjänar dubbelt så mycket på bolånen som på annan bankverksamhet", konstaterade Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson när han medverkade i P1 Morgon i Sveriges Radio på torsdagsmorgonen.

Den uppmaning som FI gör till svenska bolånetagare är glasklar; bli tuffare i förhandlingen med banken.

"Det finns utrymme för konsumenterna att förhandla ned sin bolåneränta", skriver Finansinspektionen, men konstaterar samtidigt att bolånetagaren befinner sig i ett informationsunderläge gentemot banken.

Därför vill Finansinspektionen öka genomlysningen, och tydligare visa vad det är kunden egentligen betalar för.

"Tydligheten hos bankerna har blivit sämre sedan kopplingen mellan reporäntan och utlåningsräntorna blivit svagare och bankerna redovisar inte sina kostnader så att kunden förstår. Genom vår tillsyn vill vi förhindra att smyghöjningar av marginalerna förekommer när vi försöker skapa ett stabilare banksystem. Vi vill återfå transparensen", sa Martin Andersson till Sveriges Radio.

Det ska tilläggas att bolåneräntorna faktiskt har sjunkit något de senaste månaderna. Idag ligger listpriset, som i snitt är cirka 0,2 procentenheter högre än det pris kunden slutligen får efter förhandling, kring 4 procent.