För bara ett halvår sedan kostade en dollar nära 6,40 kronor. Förklaringen till den kraftiga rörelsen kan till stor del sökas i de allt sämre ekonomiska utsikterna för den europeiska ekonomin samtidigt som USA närmar sig en första räntehöjning. Och Europa väntas sjösätta kvantitativa stimulanser.  

Sverige, vars exportekonomi till stor del är beroende av den ekonomiska utvecklingen i Europa, dras med valutaförsvagningen.

Högre räntor i USA och lägre i Europa - även om det bara bygger på förväntningar än så länge - leder till stigande efterfrågan på amerikanska räntepapper och i dess fotspår stiger efterfrågan på dollar.

Naturligtvis har också euron tappat mot dollarn. På onsdagseftermiddagen kostade en dollar 1,28 euro, vilket kan jämföras med 1,40 euro så sent som i maj i år. 

Många bedömare, däribland Handelsbankens chefekonom Jan Häggström, räknar med att obalanserna mellan USA:s och Europas ekonomiska utveckling kommer att innebära en fortsatt dollarförstärkning på eurons bekostnad. Jan Häggström tror att skillnaden mellan valutorna kan krympa till noll - det vill säga att 1 euro kostar 1 dollar.

"Kvantitativa lättnader från ECB och penningpolitisk åtstramning från Fed i kombination med kraftigt stigande ränteskillnader mellan USA och Tyskland, kommer sannolikt att driva EUR/USD-kursen till paritet inom tjugofyra månader", skrev Handelsbanken i sin senaste konjunkturprognos.

När Placera talade med Jan Häggströmpå Avanzas börskväll "Bättre Börs" i veckan betonade han att prognosen förutsätter att såväl Federal Reserve som ECB levererar de åtstramningar respektive lättnader som den ekonomiska utvecklingen i respektive region kräver.