Torsdagen präglades

av flykt till kvalitet på finansmarknaderna efter att oron tilltagit i spåren av att myndigheterna i Dubai bett investerare att få hålla inne på lånebetalningarna ett halvår.

Investerare lämnade

riskvalutor och sökte sig till säkra statspapper, vilket bland ledde till att japanska yen stärktes till högsta nivån på 14 år mot dollarn. Schweizerfrancen stärktes samtidigt i en grad som tvingade centralbanken att intervenera, enligt handlare i Schweiz.

Valutorna i flera

emerging markets, från Sydafrika upp till Polen och från Ryssland och Brasilien, samt brittiska pund och svenska kronor försvagades påtagligt, och inom Europa ökade räntespreaden mellan Tyskland och Grekland.

Tioårsspreaden

vidgades 23 punkter till 202 punkter, den största ränteskillnaden sedan början av maj.

Svenska obligationsräntor

sjönk 2-7 punkter, tioårsräntan ner 6 punkter, till 3,21 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten vidgades till 3 punkter (1).

Euron stärktes

11 öre mot kronan, till 10:49, medan dollarn stärktes 9 öre till 6:98.

Dubai World, det

statliga holdingbolaget bakom flera spektakulära högbelånade fastighetsprojekt i emiratet, har skulder på 59 miljarder dollar, och beskedet att de vill fördröja lånebetalningar till åtminstone den 30 maj var inte vad investerare ville höra.

"Dubai är det

som är mest indikativt på den enorma globala likviditets-boomen, och nu i efterdyningarna kommer det att bli ytterligare betalningsinställelser på tillväxtmarknader och globalt", sade Nick Chamei, chef för tillväxtmarknadsanalys vid RBC Capital Markets, till Bloomberg News.

De största kreditgivarna

till Dubai World är två regionala banker, andra stora kreditgivare är Credit Suisse, HSBC, Barclays, Lloyds och RBS, enligt uppgifter till Bloomberg News.

Lars Christensen,

chefsanalytiker på Danske Bank, ser flera skäl till att marknadsaktörer reagerar på Dubainyheterna med att sälja av emerging marketsvalutor. Oron runt Dubai fokuserar på potentiella bankförluster, och givet att de banker som har störst exponering mot Dubai också är stora spelare i, till exempel, Sydafrika, så är det bara naturligt att randen hamnar under tryck.

"Dessutom, oron

runt Dubai kan öka eller starta en bredare bankoro i länder som har genomgått en Dubai-liknande Boom-Bust - såsom ett antal av länderna i Central- och Östeuropa. Dessutom, givet storleken på Mellanösterns investeringar i Turkiet på senare år så är det rimligt att oron runt Dubai tynger den turkiska liran idag", skrev Lars Christensen i ett kundbrev.

Han tycker att

det finns anledning att hålla noga bevakning på Dubaisituationen, marknaderna kan tyngas ytterligare om nyhetsflödet förvärras ytterligare.

"Men med detta

sagt, om den globala riskaptiten blir kvar på nuvarande höga nivå är vi tveksamma till om Dubai i sig själv kommer att vara tillräckligt för att allvarligt försvaga sentimentet i, till exempel, Central- och Östeuropeiska marknader", skrev Lars Christensen.

Nyhetsflödet från

Dubai kan dock bli begränsat några dagar framöver då länderna i regionen firar Eid Al-Adha, helgen som avslutar Hajj, den årliga pilgrimsfärden till Mecka.

Riksbankschefen

Stefan Ingves ville inte göra någon bedömning om vilka konsekvenser betalningsproblemen i Dubai kan få när han tillfrågades vid en pressträff på torsdagen. Han konstaterade dock att risken för att problem i ett område ska sprida sig till andra områden är betydligt mindre idag än för ett år sedan eftersom de flesta länder nu skapat en infrastruktur för att hantera problem.

"I dag bygger

man inte längre upp verktygen, man använder dem... En konsekvens är att spridningsrisken är mycket mindre i dag", sade riksbankschefen.

Han avböjde att

kommentera enskilda banker, men han tror generellt inte att svenska banker har någon större exponering i regionen.

NYHETSBYRÅN DIREKT