När Dubai i onsdags överraskade hela den globala finansmarknaden genom att meddela att de har problem med att återbetala ett lån på 5 miljarder dollar slog det ned som en blixt från klar himmel. Lånet är taget av det statligt ägda holdingbolaget Dubai Worlds dotterbolag Nakhells PJSC och den 14 december skulle de betala cirka 3,5 miljarder dollar.

Dubai är en del av den Förenade Arabemiraten där Abu Dhabi ingår. Den globala finansmarknaden har hela tiden vetat om att Dubai inte är så mycket egna pengar. Till skillnad från andra länder i regionen saknar landet olja. Dessutom är Dubai hårt belånat, och statsskulden på 80 till 90 miljarder dollar motsvarar 100 procent av BNP. Landet har satsat mycket på fastigheter och har drabbats hårt av finanskrisen och lågkonjunkturen.

Däremot har Abu Dhabi massor av pengar och hittills har de alltid slutit upp vid Dubais sida. Uppskattningsvis uppgår Abu Dhabis tillgångar i landets nationella investeringsfond, Sovereign Wealth Fund, till mellan 500 och 1 500 miljarder dollar, så lånet på 3,5 miljarder dollar skulle lätt kunna betalas.

Att Abu Dhabi finns där har också den globala finansmarknaden alltid räknat med. Det visar sig bland annat i att kostnaden för att försäkra sig mot att staten Dubai skulle ställa in betalningarna har fallit under hösten. Sedan i onsdags har de dock stigit med nästan 35 procent.

Frågan är varför Abu Dhabi lät det gå så här långt, och vad de har för planer. Vi får inte veta förrän i början av nästa vecka. Sedan i torsdags är det mer eller mindre stängt, både börser och administration, för den islamiska högtiden Eid Al-Adha.

Sannolikt vill Abu Dhabi markera för Dubai att de måste sluta leva för vidlyftigt och inte förlita sig på dem. Det kan också vara så att Abu Dhabi tycker att de har kommit för mycket i skymundan, trots att det är de som står för den största delen av finansieringen. Det är Dubai som har fått stå i rampljuset de senaste åren med sina spektakulära byggprojekt.

Det är däremot mer osäkert om Abu Dhabi hade förväntat sig en så stark reaktion. Det blev lite av en tsunamivarning på nyheten. Världens börser föll med drygt 3 procent, investerare flyr till säkra ränteplaceringar, dollarn steg och både olje- och guldpriset föll.

Den kan visa sig vara en rejäl PR-miss som kan komma att kosta regionen mycket i förtroendekapital, och ta lång tid att vinna tillbaka. Med största sannolikhet träder Abu Dhabi in som garant för lånet redan nästa vecka, men skadan är redan skedd.

Internationella investerare kommer att åsätta ta regionen en högre risk framöver och kräva högre avkastningskrav för att våga göra investeringar. Det riskerar att inte bara drabba Dubai utan hela regionen.

För svenska fondsparare innebär det att risken i MENA- fonderna (mellanöstern och Afrika) ökar. På måndag då börserna återigen öppnar får vi se den första reaktionen. På den svenska marknaden finns det tio fonder som fokuserar på regionen. Klicka här för att följa utvecklingen för fonderna.

I PPM finns tre MENA-fonder. LHV Persian Gulf Fd A Acc, Gustavia Middle East Turkey och HQ Middle East. Totalt har cirka 3 600 personer 50 miljoner kronor i de tre fonderna. Störst är HQ Middle East med cirka 37,5 miljoner kronor, följd av Gustavia Middle East Turkey med drygt 11 miljoner kronor. LHV Persian Gulf Fd A Acc är minst av de tre i PMM och endast 1 miljon har letat sig fram till den.

Sedan årsskiftet har de som grupp stigit med cirka 25 procent. Den senaste månaden har de dock fallit med cirka 5 procent i genomsnitt. Det går stick i stäv med utvecklingen för vanliga globala aktiefonder som har stigit med cirka 2,5 procent som grupp.