Mot bakgrund av det låga inflationstrycket ansåg samtliga Riksbankens direktionsledamöter att det var lämpligt att låta reporäntan ligga kvar på 0,75 procent tills återhämtningen står på fastare mark och inflationen tar fart

Det framgår av protokollet från Riksbankens penningpolitiska möte den 12 februari.

Riksbankschefen Stefan Ingves sade i en sammanfattning av den penningpolitiska diskussionen vid mötet att direktionen var enig om den bild av den ekonomiska utvecklingen och inflationsutsikterna som beskrevs i utkastet till penningpolitisk rapport.

"Efter drygt ett år med svag BNP-tillväxt ser utsikterna goda ut för 2014. Omvärldskonjunkturen stärks, förtroendet hos svenska hushåll och företag är högre än normalt och sysselsättningen stiger. Under året väntas BNP-tillväxten ta fart och i slutet av året har arbetsmarknaden förbättrats ganska påtagligt", sade han.

Men trots en starkare konjunktur bedöms inflationen vara fortsatt låg och det låga inflationstrycket motiverar en fortsatt expansiv penningpolitik. Samtidigt är hushållens skuldsättning fortsatt hög, och väntas stiga ytterligare, vilket fortsätter utgöra en risk för en långsiktigt hållbar utveckling.

Vice riksbankschefen Per Jansson konstaterade att han ställde sig bakom både prognoserna och penningpolitiken, men framhöll att han för egen del främst kommer att sätta fokus på inflationsutvecklingen.

"Mer precist betonade han att han inte kommer att rösta för någon räntehöjning så länge KPIF-inflationen inte tar fart och överstiger 1,5 procent. Och om ytterligare framsteg görs för att hantera riskerna med hushållens skulder kunde han tänka sig att rösta för en oförändrad reporänta på dagens låga nivå även med en KPIF-inflation en bra bit högre än 1,5 procent", framgår det av protokollet.

Enligt både vice riksbankschef Karolina Ekholm och vice Riksbankschef Martin Flodén måste en ny räntesänkning övervägas. Båda röstade för oförändrad ränta vid Riksbankens räntemöte den 12 februari, men påpekade att prognoserna för inflationen blir avgörande för om de kommer att rösta för en ny sänkning eller inte.

Det framgår av protokollet mötet.

Karolina Ekholm poängterade hon att vid föregående räntemöte i december var tydlig med att hon tyckte att det i princip fanns skäl till en ännu större räntesänkning.

"Så alternativet med en lägre ränta och ännu lägre räntebana behöver, enligt Ekholm, ändå fortfarande övervägas noga", står det i protkollet.

Trots detta ställde hon sig alltså ändå bakom förslaget till oförändrad reporänta. Hon påpekade att för att hon skulle vilja förespråka en ytterligare räntesänkning i ett läge där ekonomin är på väg att återhämta sig skulle det behöva komma information som ledde till en ytterligare nedrevidering av inflationstrycket. Något sådant hade egentligen inte skett mellan december och februarimötet

"Men om det visar sig framöver att inflationen blir tydligt lägre eller kronkursen betydligt starkare än vad som ligger i prognosen så menade hon att hon med stor sannolikhet kommer att förespråka ytterligare sänkningar av reporäntan.

Hon upprepade också kritiken mot att räntebanan är för brant och att själv helst skulle vilja kapa några tiondelar på räntebanans slutpunkt, men liksom i december bedömde hon att skillnaden i uppfattning var för liten för att motivera en reservation.

Vice riksbankschef Martin Flodén påpekade att inkommande ekonomisk statistik huvudsakligen stödjer den prognos direktionen gjorde i december. Den största avvikelsen från prognosen i december är förmodligen kronans starka utveckling, vilket håller ned inflationen. Han ansåg dock att en oförändrad reporänta ändå framstod som det mest lämpliga beslutet.

"Men han påpekade att, liksom vid förra mötet, behövs det inte mycket ny negativ information för att han ska förespråka en räntesänkning vid nästa penningpolitiska möte. Med negativ information menade han i första hand information som medför att prognosen för den framtida inflationen blir lägre", står det i protokollet.

Han upprepade att de senaste årens låga inflation gör att det blir allt viktigare att säkerställa att inflationen inte fastnar långt under målet på två procent och att penningpolitiken därför möjligen bör utformas med ett extra fokus just på att undvika låg inflation.

"Utifrån ett sådant resonemang kan man finna argument för en räntesänkning i dag trots att direktionen förväntar sig en god konjunkturutveckling framöver", står det.