Elbolagets säljknep du bör se upp med

Ber du om mer information när ett elhandelsbolag ringer upp dig för att berätta om sina erbjudanden löper du stor risk att få ett brev om ingånget avtal och en faktura. Trots att detta säljknep är förbjudet används det ändå.


25 oktober, 2011

Många svenskar har det senaste året fått känna på elhandelsbolagens marknadsföringstekniker. De kan gå ut på att bolaget, antingen via telefon eller via gatuförsäljning, berättar om sitt erbjudande för en potentiell kund och frågar sedan om kunden vill ha mer information.

Om kunden då tackar ja, så har det i flera fall inneburit att denne ovetandes har ingått i ett bindande avtal med bolaget. En faktura anländer på posten och kunden måste aktivt avsluta avtalet. Det här kallas för negativ avtalsbindning.

"Det är förbjudet, så får man inte göra. Jag som kund ska aktivt välja att ingå i ett avtal, inte aktivt behöva välja bort något", säger Hans Lundin, presschef på Konsumentverket.

Ett bolag som flitigt har använt sig av negativ avtalsbindning är Energibolaget i Sverige AB. Bolaget har bara i år fått 43 anmälningar på sig hos Konsumentverket. Av anmälningarna framgår att personer fått brev tillsänt sig från Energibolaget i Sverige, där man förklarar att personen automatiskt ansluts till en kostnadsförsäkring - en försäkring som går in och betalar elräkningen om kunden exempelvis blir arbetslös - om denne inte aktivt tackar nej.

Flera personer vittnar om att det sedan är krångligt att tacka nej, att bolaget gör sig oanträffbara, att priserna smyghöjts, att en utlovad "gratismånad" inte blivit av med mera.

Konsumentverket har uppmärksammat den strida strömmen av anmälningar mot bolaget. I slutet av september inleddes ett tillsynsärende.

Konsumentverket skickade då en varning till Energibolaget i Sverige AB, som placera.nu tagit del av, där man påpekade den otillåtna marknadsföringen.

"I första hand eftersträvar vi frivilliga åtgärder. Om åtgärderna inte är frivilliga kan vi ta till rättsliga åtgärder", säger Hans Lundin.

Men Energibolaget i Sverige anser inte att man gör något fel.

"Det framgår klart och tydligt att det är ett avtal som kunden ingår", tycker bolagets vd Peter Wärme.

Negativ avtalsbindning är förbjuden och ni har varnats tidigare. Varför sysslar ni fortfarande med det här?

"Därför när det gäller försäkringar så får man göra på det här sättet, vi har bara följt regelverket", säger Peter Wärme, och syftar på den kostnadsförsäkring som både Energibolagets kunder automatiskt blir anslutna till, som han menar går under Försäkringsavtalslagen.

"Vi tycker att en kostnadsförsäkring är en bra sak för våra kunder. Vi har delgett Konsumentverket får syn på saken och nu får vi se vilka synpunkter de återkommer med", säger Peter Wärme.

Energibolaget i Sverige har ett dotterbolag, Min el, där Peter Wärme också är vd. Bolaget har bara i år dragit på sig 19 anmälningar, varav de allra flesta gäller negativ avtalsbindning. Konsumentverket har vid flera tillfällen kritiserat Min El för vilseledande marknadsföring, senast 2009, och bolaget lovade då att vidta åtgärder.

Men anmälningarna mot er fortsätter att strömma in. Tycker du att ni har vidtagit de utlovade åtgärderna?

"Ja, vi har inrättat flera kontrollfunktioner. Till exempel ringer vi upp kunden en extra gång och frågar om man vill ingå i avtalet, efter att kunden skrivit på. Vi har flera tusen kunder, det är inte många som klagat."

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån