Söktjänstföretaget Eniro betraktades som ett framtidsföretag efter avknoppningen från Telia runt millennieskiftet. Utdelningarna och återköpen var generösa under de första åren som noterat bolag. trots att mängder av förvärv blåste upp balansräkningen.

Så småningom gjorde sig verkligheten påmind. Kassaflödena från den gamla telefonkatalogen sinade. Nätet ersatte nummerupplysningen. Därtill levererade förvärven svagt.

Under nästan ett decennium har bolaget levererat åtgärdspaket efter åtgärdspaket, uppkapitalisering efter uppkapitalisering och nedskrivning efter nedskrivning. Vd:ar har kommit och gått, en del har fått sparken och skurkförklarats. Banker har sagt upp krediter. Och under hela resans gång har aktien sjunkit i värde.

Eniro nådde sin högsta kursnivå i april 2001, ungefär ett halvår efter börsnoteringen. Justerat för nyemissioner lyder kursrekordet på 1 261,03 kronor, enligt Infront. Jämfört med tisdagens bottennotering på 34,2 öre innebär det att aktien från toppen till botten har fallit spektakulära 99,97 procent.

Men en aktie kan som bekant falla 100 procent. Det har under senare år vid ett antal tillfällen ryktats och spekulerats i att bolaget ska gå i konkurs, men styrelsen har gång på gång lyckats gjuta nytt mod i nya aktieägare som tecknat nya kapitalrundor.

I våras kastade den gamla styrelsen in handduken och det nya gänget på plats, under ledning av krisspecialisten Björn Björnsson, började genast vända på alla stenar. I mitten av augusti hette det att bolaget inte hade några planer på nyemission "i dagsläget".

Därefter kom halvårsrapporten som visade fortsatt fallande intäkter och en ny stor nedskrivning som raderade ut resultatet. Styrelsen flaggade samtidigt för att krediterna hängde löst efter de nya nedskrivningarna.

Och så i förra veckan meddelades att styrelsen gör en strategisk översyn av "ägarskapet av några av koncernens innehav" med det kryptiska tillägget att den också ser över koncernens kapitalstruktur.

Kursutvecklingen efter det senaste beskedet, -21 procent på bara fyra handelsdagar, visar att investerarna nu spekulerar nu i att det antingen blir en ny nyemission med grotesk utspädning eller så väntar stupstocken.

Och frågan är om inte det senare vore att föredra. Någonstans finns en gräns för hur mycket bra pengar man kan kasta efter dåliga. Fundera på var den gränsen går innan du bestämmer dig för att köpa aktier i millenniets stora kurshaveri på Stockholmsbörsen.