Enligt dagens konjunkturbarometer från Konjunkturinstitutet, KI, blir svenska företag och hushåll allt mer pessimistiska. Förtroendeindikatorn för totala näringslivet backade ytterligare i oktober och ligger, efter att ha backat med 24 enheter från förra årets sista kvartal, numera under det historiska genomsnittet.

Skillnaden är visserligen stor mellan olika branscher men i stort sett genomgående sjunker förväntningarna på framtiden. Ljuspunkterna finner vi främst inom byggverksamhet och privata tjänstenäringar men det är också branscher som har en tendens att vara sencykliska . Industrin rapporterar i sin tur minskad orderingång på både hemma- och exportmarknad för första gången sedan första kvartalet 2009.

Läget har dessutom varit tufft för detaljhandelsföretagen under en längre tid och förtroendet fortsätter därmed att sjunka hos handlarna. Den svaga utvecklingen för detaljhandeln bekräftas dessutom i dagens siffror från SCB och HUI över försäljningen i september. I löpande priser noteras visserligen en försäljningsuppgång med 0,8 procent men när prisökningarna räknas av så visar försäljningsvolymen istället en sjunkande tendens.

Eftersom hushållen enligt KI:s undersökningar dessutom blir allt mer pessimistiska kring såväl den egna som hela den svenska ekonomins utveckling finns heller inte mycket som talar för ett snart konsumtionslyft. HUI skriver också i sin kommentar till dagens detaljhandelssiffror att årets försäljningstillväxt sannolikt blir den svagaste sedan 1996.

Att svenska industriföretag med sitt starka exportberoende blir lite deppigare är förståeligt efter turbulensen i spåren av eurokrisen. Men sett till hur företagen rapporterat och kommenterat i tredje kvartalet rapportskörd tycks läget inte vara lika mörkt som konjunkturbarometern ger sken av.

Svaren i Konjunkturbarometern gavs dessutom innan EU:s krisplan presenterades så det finns en viss chans till revansch i kommande barometerundersökningar. Företagen tror dessutom själva att orderingången på exportmarknaden ska ta fart under det fjärde kvartalet och planerar fortfarande att öka produktionen.

Mer förvånande och potentiellt mer allvarligt är hushållens deppiga inställning till svensk ekonomi som dessutom redan fått genomslag i form av svagare detaljhandelsförsäljningen.

Förtroendeindikatorn sjönk i oktober för femte månaden i rad och ligger numera klart under det historiska genomsnittet. Framför allt är det synen på svensk ekonomi i stort som fortsätter att backa medan hushållen räknar med att den egna ekonomin även fortsättningsvis ska bli något bättre.

Även här är säkert krisrubriker och fallande börskurser sannolikt en förklaring till ökad pessimism. I övrigt ser det annars tämligen ljust ut för hushållen med en fortsatt stark arbetsmarknad och ett förmodat slut på Riksbankens räntehöjningar.

Att svensk ekonomi är på väg in i en svagare period är numera ställt utom allt tvivel, även om vi tror på en viss revansch för konjunkturindikatorerna under kommande månad. Hur djup svackan blir är i sin tur till stora delar beroende på den ekonomiska utvecklingen hos våra stora handelspartners i Europa och Nordamerika, som i sin tur brottas med egna problem.

Den inhemska efterfrågan finns det däremot förutsättningar att påverka i positiv riktning. I första hand rör det sig givetvis om räntesänkningar från Riksbankens sida men ett troligtvis effektivare alternativ skulle vara rena skattesänkningar.

Det är väl dessutom för just sådana här situationer som vi byggt upp såpass starka statsfinanser. Jobbskatteavdragen 2008 och 2009 visade sig exempelvis vara synnerligen vältajmade ur ett konjunkturperspektiv och bidrog till att den inhemska efterfrågan hölls uppe.