På detta sätt ska konsumenternas ställning på bolånemarknaden stärkas samtidigt som rörligheten ökas.

Det skriver justitieminister Beatrice Ask och finansmarknadsminister Peter Norman på DN Debatt på lördagen.

De skriver att den ränteskillnadsersättning som långivare har rätt att ta ut när ett lån löses i förtid har kunnat bli orimligt hög under senare år. Detta eftersom ränteskillnadsersättningen beräknas utifrån skillnaden mellan räntan på hushållets bostadslån och räntorna på statspapper, som varit historiskt låg under krisen.

"Med regeringens förslag - som innebär en ny beräkningsmodell som baserar sig på skillnaden mellan å ena sidan räntan på bostadslånet och å andra sidan räntan på bostadsobligationer i stället för räntan på statspapper - blir ersättningen som konsumenten ska betala till långivaren mer rimlig och motsvarar bättre långivarens förlust förknippad med en förtida inlösen av ett lån", skriver ministrarna.

De skriver att det kan handla om "tiotusentals" kronor lägre ränteskillnadsersättning jämfört med tidigare regelverk. Förutom att stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden innebär förslaget också att inlåsningseffekten på bolånemarknaden minskar, vilket ökar konsumenternas rörlighet på bolånemarknaden. Detta kan i sin tur stärka konkurrensen om bolånekunderna och på sikt bidra till bättre villkor för konsumenterna, enligt Beatrice Ask och Peter Norman.

Regeringen föreslår även en begränsning av långivarens rätt att kräva in ett lån förtid. I dag har en långivare rätt att göra det om panten är hotad, exempelvis om marknadsvärdet på en bostad som är säkerhet för ett lån har minskat avsevärt. Långivaren har rätt att kräva in ett lån även om konsumenten har skött sig klanderfritt och betalat räntor och amorteringar enligt avtalet.

Beatrice Ask och Peter Norman skriver att ett krav på förtidsbetalning av ett bostadslån kan få mycket stora konsekvenser för enskilda hushåll. Om man inte klarar att betala lånet kan långivare kräva en försäljning av den pantsatta bostaden. Om den situationen uppstår efter att bostadspriserna har fallit kan en sådan tvångsförsäljning leda till att hushållet blir sittande med en stor restskuld i de fall försäljningspriset inte täcker lånen.

"Även om detta är en ovanlig situation är det orimligt att en konsument som sköter sitt åtagande gentemot sin långivare kan hamna i en sådan situation. Regeringen föreslår därför att en långivare i princip inte ska ha rätt att säga upp ett lån i förtid så länge låntagaren lever upp till sina åtaganden och betalar sina räntor och sköter sina amorteringar", skriver Beatrice Ask och Peter Norman.