Tvisten går tillbaka till de närmaste åren efter millennieskilftet då Argentina genomgick ett fiskalt stålbad. Ett grupp långivare gick inte med på omstruktureringen av landets skuldberg.

Tvisten skulle slutligen avgöras av USA:s Högsta domstol och tvärtemot förväntningarna gav domarna långivarnas rätt.

Enligt beslut måste Argentina betala 1,3 miljarder dollar till gruppen långivare som inte accepterade den gamla skuldneskrivningen. Domen är vägledande för en annan grupp långivare, med krav på totalt 15 miljarder dollar, som också motsatt sig skuldnedskrivningen.

Landets president Cristina Fernández de Kirchner har lovat att pengarna ska betalas, men har samtidigt i hätska utfall angripit långivarna. Bland bedömare är man dock tveksam till landets förmåga att göra rätt för sig och ungefär hälften av landets valutareserv skulle försvinna om beloppet betalas.

Ett nytt obligationslån ska betalas vid halvårsskiftet och risken ses nu som överhängande för att landet ställer in betalningarna.

"Det här är det värsta och minst väntade scenariot", sa Michael Roche, emerging market-strateg på Seaport Group till Bloombergs. "Investerare har köpt argentinska skulder på förväntningar om ett positivt utfall (av tvisten), så fallet kommer att bli hårt."

Börsen i Buenos Aires har rasat efter domstolsbeskedet och räntorna på alla argentinska statsobligationer har gått i taket.

På den så kallade CDS-marknaden har priset på att försäkra sig mot en argentinsk betlningsinställelse också stigit kraftigt. Den implicita sannolikheten för betalningsinställelse har stigit till 80 procent, enligt Bloombergs.

Argentina har ställt in betalningarna eller nått skulduppgörelse 1827, 1890, 1951, 1956, 1982, 1989 samt 2002-2005.