"Vi har nu enats om koordinerade insatser inom EU.", säger statsminister Fredrik Reinfeldt.

Åtgärdspaketet på 200 miljarder euro motsvarar 1,5 procent av EU-medlemsländernas sammanlagda BNP. I enlighet med Kommissionens förslag som kom i november ska 1,2 procent finansieras av medlemsländerna medan 0,3 procent ska tas direkt från EU:s budget.

En förändring som regeringscheferna enades om på toppmötet var dock att stimulanspaketet ska uppgå till ungefär 1,5 procent av BNP. Det tidigare förslaget från Kommissionen innebar att minst 1,5 procent av BNP skulle användas till att stimulera ekonomin. Det är en förändring som kan tolkas som en mindre expansiv politik.

"Det reflekterar det faktum att vissa länder redan sitter med besparingspaket och inte har råd.", säger Fredrik Reinfeldt.

Statsministern syftar då på länder som Lettland och Ungern där man inte inte har utrymme i finanserna att lägga 1,5 procent av BNP i ett europeiskt stimulanspaket. 

En fråga som man inte lyckades enas kring var huruvida momsen ska få användas som stimulansverktyg. Flera länder, däribland Sverige, vill kunna sänka momsen på arbetsintensiva tjänster och man har även diskuterat en sänkt moms på så kallade gröna konsumentvaror. Andra länder, med Tyskland i spetsen, ser momsen som statens främsta kassako och vill därför inte ha någon sänkning.

"Det har varit en diskussion kring momsen och där har vi inte samma ståndpunkt i de olika regeringarna.", säger Fredrik Reinfeldt.

Det innebär att frågan går vidare till EU:s finansministrar som på nästa Ekofinmöte ska fatta beslut vilket kan ske nästa vecka. 

En annan fråga som framkallade diskussion var de extrapengar som inte utnyttjats inom jordbruksbudgeten. Det rör sig om fem miljarder euro, drygt 50 miljarder kronor, pengar som flertalet medlemsländer vill skjuta över till stimulanspaketet.   

"Där försökte vi hålla emot av den enkla anledningen att pengarna annars återförs till nettobidragsgivarna i EU och det är en krets där Sverige ingår", säger Fredrik Reinfeldt.

Han efterfrågade samtidigt mer tydlighet kring hur de fem miljarderna ska användas och poängterade att man inte ska agera förhastat.

Frågan går nu tillbaka till Kommissionen som ska komma med förslag på vad pengarna ska användas till och det är något som Fredrik Reinfeldt och de andra regeringscheferna ska ta ställning till vid nästa toppmöte, våren 2009.

Andreas Liljeheden