Sverige har bara

delvis uppnått de ekonomiska rekommendationer landet fick 2011 från EU.

Det gäller budgetkonsolidering, att förebygga risker med hushållens skuldsättning och stigande bostadspriser, samt förbättra arbetsmarknaden för unga och sårbara grupper.

Det skriver kommissionen på onsdagen i sin bedömning av svensk ekonomisk politik sedan EU-toppmötet i juni ifjol utfärdade sina årliga rekommendationer till alla 27 EU-länderna.

Sveriges budget 2012 anses vara balanserad och förenar försiktighet med behovet av att motverka konjunkturnedgången. Det medelfristiga målet nåddes inte 2011 men väntas göra så 2012-2013, huvudsakligen på grund av att regeringen har sänkt målet från +1 procent av BNP till -1 procent av BNP.

Beträffande arbetsmarknaden har den svenska regeringen beslutat om ett stort antal åtgärder. Men de genomförs först 2012 så det är för tidigt att avgöra effekten för unga och sårbara grupper. Kommissionen noterar en debatt om ökad flexibilitet för lägre löner och minska skillnaderna i arbetsskydd mellan fasta och tillfälligt anställda.

"Hursomhelst vore en mer beslutsam ansträngning på dessa områden berättigad för att åtgärda utmaningarna", skriver kommissionen.

Åtgärderna mot stigande huspriser och hushållens skuldsättning går i rätt riktning, skriver kommissionen, men fokuserar huvudsakligen på att stärka finanssektorns motståndskraft.

Däremot har regeringen ägnat lite uppmärksamhet åt att stödja ansvarsfull långivning och att minska gynnandet av skuldsättning vid fastighetsinvesteringar. Regeringen har tagit några första steg mot att lätta på hyresregleringen och överväger att tackla begränsningar i tillgången på bostäder.

Hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden föranledde kommissionen den 14 februari att höja en varningsflagga för makroekonomiska obalanser i Sverige. Efter en fördjupad granskning uppmanar kommissionen nu till noga övervakning.

"Hushållens höga skuldsättning innebär förhöjd risk för den makroekonomiska stabiliteten genom att göra hushållens balansräkningar känsligare för negativa chocker, som prisfall på hus, en utdragen period av låg tillväxt eller en realräntechock", skriver kommissionen.

Kommissionen rekommenderar också att Sverige höjer amorteringskraven och stödjer användningen av fast ränta på bolån. För att öka tillgången på bostäder kan regeringen förenkla reglerna för statsplanering, uppmuntra konkurrens i byggsektorn och lätta än mer på regleringen av hyresmarknaden.

I sin bedömning av svensk ekonomi ger dock kommissionen ett allmänt gott betyg. Sverige har genomfört ambitiösa budgetreformer och strukturreformer sedan mitten på 90-talet.

Men kommissionen varnar också för att Sveriges konkurrensposition hotas på lång sikt av fallande investeringar i forskning och utveckling och otillräcklig kommersialisering av innovationer.

"Sverige verkar släpa efter när det gäller att skapa snabbväxande innovativa företag. Patentaktiviteten hos unga företag i Sverige (under 5 år) är klart lägre än unga företag i USA eller andra nordiska länder", skriver kommissionen.

Delar av skattesystemet kan göras effektivare och mer tillväxtfrämjande. Med tanke på det relativt goda budgetläget anser kommissionen att regeringen bör överväga att använda utrymmet för skattesänkningar med kontracyklisk effekt.