Tillväxten hålls ändå uppe av stark inhemsk konsumtion och ökat byggande. Nedåtriskerna har ökat och blivit mer tydliga

Det skriver EU-kommissionen i sin prognos på tisdagen.

"Detta års tillväxt kommer troligen att bli svagare än väntat eftersom försämrade förhållanden utomlands hämmar exporten och tynger företagsinvesteringarna. De inhemska tillväxtmotorerna, konsumtion och byggande, utvecklas däremot starkt och förväntas hålla uppe tillväxten under de kommande åren", skriver kommissionen.

Kommissionen noterar att svenska sentimentsindikatorer fortsatt ligger på höga nivåer, men att de planat ut på senare tid, vilket visar på att det saknas en impuls för att på något betydande sätt få upp tillväxten i närtid. När efterfrågan utomlands så småningom gradvis normaliseras och ökar från och med 2015 kommer dock den svenska BNP-tillväxten att växla upp.

BNP väntas öka med 2,0 procent i år, 2,4 procent 2015 och 2,7 procent 2016. I majprognosen såg EU-kommissionen att BNP skulle öka med 2,8 procent 2014 och 3,0 procent 2015.

Som tidigare är det framför allt konsumtionen som driver tillväxten. Hushållens konsumtion väntas bli stark de kommande åren, med stöd av låga räntor, stadigt ökande disponibla inkomster och stark sysselsättningstillväxt. Den offentliga konsumtionen väntas samtidigt öka snabbare än tidigare, med ökade kostnader för framför allt migration och äldre.

Industrins investeringar väntas förbli dämpade, till följd av lågt kapacitetsutnyttjande och svag efterfrågan i utlandet. Bygginvesteringarna väntas dock öka robust med en mix av ökad befolkning, stigande bostadspriser och lågt utbud i storstäderna.

Kommissonen konstaterar att nettoexporten bidragit negativt till BNP under det första halvåret 2014, när en stark konsumtion inneburit att importen ökat mer än exporten.

"Under 2015 och 2016 kommer troligen skillnaden mellan export- och importtillväxt att minska när den externa efterfrågan tar fart. Trots det väntas nettohandeln fortsätta att minska BNP-tillväxten de kommande åren", skriver kommissionen.

Arbetskraften väntas fortsätta öka i snabb takt och trots en rätt stark sysselsättningstillväxt kommer arbetslösheten att ligga kvar runt 8 procent de kommande åren. Först från 2016 och framåt, när befolkningstillväxten bromsar in, kommer arbetslösheten gradvis att minska.

"På medellång sikt kan en svag integration på arbetsmarknaden för dem med svaga kunskaper bromsa nedgången i arbetslösheten", skriver kommissionen.

EU-kommissionen menar vidare att nedåtriskerna för svensk ekonomi ökat.

"Riskerna har blivit fler och mer tydliga framför allt på den negativa sidan. Inhemskt kan en abrupt korrektion av de höga och stigande huspriserna dämpa hushållens konsumtion", skriver kommissionen och tillägger att hushållen också kan minska sin konsumtion om de disponibla inkomsterna visar sig bli svagare.

Risker från utlandet är en svagare utveckling i euroområdet och en ytterligare eskalering av krisen i Ukraina, som kan påverka såväl Sverige som våra viktigaste handelspartners.

HIKP-inflationen väntas bli 0,2 procent i år för att sedan stiga till 1,2 procent 2015, hjälpt bland annat av en svagare krona och skattehöjningar, liksom av förväntningar på högre bolåneräntor. Sedan väntas HIKP-inflationen öka ytterligare något till 1,5 procent 2016.

Budgetunderskottet spås öka till 2,4 procent av BNP i år från 1,3 procent i fjol. Detta beror både på svagare intäkter, med lägre inkomster från kapitalskatter och lägre utdelningar från statliga företag, och på att utgifterna för sjukfrånvaro och migration ökat mer än tidigare väntat.

Med kommissionens sedvanliga prognosantagande om oförändrad ekonomisk politik minskar sedan budgetunderskottet till 1,8 procent av BNP 2015 och 1,2 procent av BNP 2016.

Den konsoliderade bruttoskulden spås toppa på 40,3 procent av BNP i år för att sedan gradvis sjunka när den ekonomiska tillväxten tar fart.