Svensk BNP minskade under det fjärde kvartalet 2011 och även om ett viss negativt momentum spiller över på början av 2012 väntas ekonomin åter börja växa från och med det första kvartalet i år. Återhämtningen väntas dock bli dämpad och relativt bräcklig. Det skriver EU-kommissionen i sin interimsprognos på torsdagen.

Sveriges BNP väntas öka med 0,7 procent i år. I höstprognosen (den 10 november) räknade kommissionen med att BNP skulle öka med 1,4 procent i år.

Kommissionen räknar med att BNP minskade med 0,7 procent i kvartalstakt under det fjärde kvartalet i fjol, men att BNP sedan kommer att växa under alla kvartal i år.

"Även om ett visst negativt momentum från slutet av 2011 väntas spilla över på början av 2012 pekar flera indikatorer på en återgång till positiv ekonomisk tillväxt redan i början av 2012", skriver kommissionen och noterar att konsumentförtroendet återhämtade sig tydligt i januari, liksom Stockholmsbörsen.

Samtidigt pekar företagsbarometrar på att industriföretagen räknar med att orderingången ökar under det första kvartalet i år och med en väntad låg inflation bör höstens löneavtal ge en viss reallöneökning i år.

"Återhämtningen väntas dock bli dämpad och relativt bräcklig", skriver EU-kommissionen.

Med lågt kapacitetsutnyttjande, långsam efterfrågetillväxt och en starkare krona har företagen lagt sina investeringsplaner på is och de har justerat ned sina anställningsplaner, vilket väntas leda till en "mycket begränsad" sysselsättningsökning under 2012.

"Tillsammans med en svagare bostadsmarknad och enbart begränsat stöd från finanspolitik och penningpolitik väntas privatkonsumtionen var svag under 2012. På det hela taget väntas BNP-tillväxten bara bli 0,7 procent 2012, med ett positivt bidrag från inhemsk efterfrågan och en neutral effekt från nettoexporten", skriver kommissionen.

Hushållskonsumtionen pekas ut som en särskild risk för svensk del. Å ena sidan kan ett fortsatt förbättrat konsumentförtroende få hushållen att minska sitt höga sparande, vilket skulle ge en skjuts till efterfrågan. Å andra sidan kan en försvagad bostadsmarknad och hög skuldsättning få hushållen att fokusera på att få ned sin belåning, med negativa effekter på konsumtionen,

Sveriges inflationstakt, mätt som EU:s harmoniserade index för konsumentpriser (HIKP), väntas uppgå till 0,9 procent i år, en nedgång från 1,4 procent under 2011.

Den lägre inflationen är främst en effekt av en prognos om stabila råvarupriser och en kraftig nedgång i inflationen under det fjärde kvartalet 2011, som också påverkar 2012. Även om den pågående avtalsrörelsen hittills har resulterat i "måttliga" löneökningar väntas en försvagad produktivitet under 2012 få enhetsarbetskostnaderna att stiga "betydligt".

Den underliggande inflationen väntas bli dämpad under 2012, med låg efterfrågan och kapacitetsutnyttjande som dämpar inflationseffekterna av högre enhetsarbetskostnader.

"Under andra halvåret, när återhämtningen får visst fäste och sysselsättningstillväxten återupptas, väntas kostnadstrycket återkomma och inflationen gradvis stiga. Den fortsatta kronapprecieringen från slutet av 2011 utgör en nedåtrisk för inflationsprognosen", skriver EU-kommissionen.