EU:s ledare vill att Grekland stannar i euron samtidigt som landet uppfyller sina åtaganden och genomför sitt reformprogram.

Det sade toppmötets ordförande Herman Van Rompuy vid en presskonferens efter toppmötet natten till torsdagen.

"Den bästa garantin för en mer välmående framtid i euroområdet är att fortsätta de nödvändiga reformerna för att återskapa uthållighet för skulden, uppmuntra privata investeringar och stärka institutionerna", sade han.

"Vi förväntar oss att efter valet kommer den nya grekiska regeringen att göra detta val", fortsatte han.

EU-ordföranden påminde om att euroländerna tillsammans med IMF har tillhandahållit 150 miljarder euro i nödlån till Grekland sedan 2010.

Spaniens premiärminister Mariano Rajoy sade att han är mycket oroad av situationen i Grekland.

"Jag hoppas att Grekland kan stanna i euron. Det vore mycket bra för grekiska medborgare. Det ger också ett tydligt budskap att euron är oåterkallelig", sade han.

Frankrikes president Francois Hollande sade att han inte känner till någon simulering om ett grekiskt utträde.

Ingen på EU-toppmötet ifrågasatte den inslagna vägen med ordning i statsfinanserna och reformer. Ingen ville omförhandla den finanspolitiska pakten. Det sade statsminister Fredrik Reinfeldt vid en presskonferens efter EU-toppmötet natten till torsdagen.

I sin valkampanj lovade den nye franske presidenten Francois Hollande att kräva en omförhandling av den finanspolitiska pakten, som EU:s ledare enades om så sent som i januari.

Utöver att hålla fast vid den gamla politiken diskuterade EU-toppmötet finansiella instrument som kan stimulera tillväxten: euroobligationer, projektobligationer och mer kapital till Europeiska investeringsbanken.

Dock fattade toppmötet inga beslut nu utan stats- och regeringscheferna siktar på beslut vid toppmötet den 28-29 juni.

"Men detta skulle i så fall bara tillföra lite på marginalen på tillväxten", sade Fredrik Reinfeldt.

Han beskrev det sex timmar långa mötet som en öppen diskussion där åsikterna gick isär, men inga nya idéer eller nya argument fördes fram.

"Ofta handlar det om man ska spendera pengar eller ej. Och då ska helst pengarna komma från någon annan", sade statsministern.

Euroländer med högre räntor vill gärna ha euroobligationer, som skulle sänka deras räntor. Samtidigt är euroländer som redan har låga räntor mindre intresserade eftersom deras räntor skulle stiga.

På liknande sätt handlade diskussionen om nya pengar för att kapitalisera spanska banker i slutändan om vem som ska stå för notan, sade Fredrik Reinfeldt.