Hela stödet till Grekland beräknas uppgå till upp emot 86 miljarder euro, varav 25 miljarder öronmärks för rekapitalisering av grekiska banker.

Jeroen Dijsselbloem, eurogruppens ordförande, sade vid en presskonferens att nationella procedurer i euroländer ska starta. Han väntade sig att beslut om den första utbetalningen av nödlån från euroländernas räddningsfond ESM kan ske den 19 augusti, dagen innan Grekland måste återbetala 3,2 miljarder euro till ECB.

ESM-chefen Klaus Regling sade att den första utbetalningen blir på 13 miljarder euro. En andra utbetalning, också på 13 miljarder euro, väntas i september eller oktober när Grekland har uppfyllt vissa av villkoren i stödprogrammet.

Greklands budgetmål för det primära budgetsaldot revideras till -0,25 procent för i år, +0,50 procent 2016, +1,75 procent 2017 och +3,5 procent 2018, sade EU-kommissionens vice ordförande för EMU Valdis Dombrovskis.

Ett överskott på 3,5 procent är Greklands medelfristiga mål, tillade han.

Klaus Regling klargjorde att av den andra utbetalningen på 13 miljarder euro kommer 10 miljarder omedelbart sättas på ett separat konto för bankrekapitaliseringar. De kvarvarande 3 miljarderna betalas troligen ut i två omgångar i september och oktober, fortsatte han.

Men hela beloppet på 26 miljarder euro frigörs av beslutet den 19 augusti.

Beträffande skuldlättnader sade Jeroen Dijsselbloem att enighet nu finns i eurogruppen om att det centrala är Greklands förmåga att klara av de årliga skuldbetalningarna.

"Det finns en allmän överenskommelse om att vi ska titta på betalningarna under en 30-årig period. Bara under senare år kan det uppstå problem", sade han.

Eurogruppens ordförande underströk att IMF inte har gett något löfte om att ansluta sig till stödprogrammet senare i höst. Men euroländerna har gott hopp om att så sker.

IMF-chefen Christine Lagarde deltog i mötet på telefon. Hon upprepade IMF:s ståndpunkt att IMF:s villkor för att delta är dels att Greklands skuld anses uthållig och dels att ett trovärdigt reformprogram finns på plats.

"Hela eurogruppen anser att det är mycket viktigt att IMF återinträder i programmet", sade Jeroen Dijsselbloem.

Beträffande rekapitalisering och rekonstruktion av grekiska banker betonade Jeroen Dijsselbloem att EU:s bankräddningsregler gäller. Bankernas prioriterade obligationsägare kan alltså tvingas delta i en bail-in. Däremot är insättningar i bankerna skyddade.

"Sparare är explicit undantagna. Vi vill att detta ska stå klart så att folk inte ska vara rädda för sina besparingar, så att bankerna stabiliseras", sade Jeroen Dijsselbloem.

Valdis Dombrovskis tillbakavisade kritik att de första utbetalningarna till Grekland inte kommer att hjälpa realekonomin utan bara gå till att återbetala skulder.

Rekapitaliseringen av bankerna med 10 miljarder euro omedelbart är mycket viktig för att Grekland gradvis ska kunna lyfta kapitalkontrollen och därmed hjälpa ekonomin, sade han.

Likaså kommer en del av nödlånen att användas av den grekiska staten för att betala obetalda räkningar till den privata sektorn, fortsatte han.

Jeroen Dijsselbloem såg inte motståndet inom den grekiska regeringen mot stödprogrammet som ett problem. (Av 64 nej-röster i fredagsmorgonens omröstning kom 32 från Syriza-ledamöter.)

Han vände det i stället till en fördel att programmet har en bred majoritet i parlamentet och att det också stöds av en stor del av oppositionen.