Även om både Bank of England och ECB valde att låta styrräntan ligga kvar på 0,5 respektive 1,5 procent så saknades inte överraskningar när räntebesluten presenterades. Bank of England meddelade att man avser att utöka sina köp av obligationer från tidigare 200 miljarder till 275 miljarder pund, det vill säga mer än 2 750 miljarder kronor.

Själva beslutet att utöka köpen överraskade de allra flesta analytiker och de som trots allt hade räknat med ett sådant beslut överraskades i sin tur av storleken på de nya köpen.

ECB tog ett likartat beslut när man meddelade att banken ska köpa obligationer på både primär- och sekundärmarknaden för sammanlagt 40 miljarder euro. Dessutom lanseras ett antal nya lånefaciliter för att tillförsäkra att bankerna har tillgång till kapital för att smörja en allt mer stapplande ekonomi. Banken väljer också att ge en tidsangivelse för hur länge man kommer att erbjuda extra utlåning. Dessa låneauktioner ska minst pågå till juli 2012 men kan även fortsätta därefter om behovet kvarstår.

ECB erkände också att behovet för okonventionella åtgärder återvänt på grund av svagare ekonomiska utsikter till följd av den statsfinansiella krisen i Europa. Banken räknar med en mycket svag tillväxt under det närmaste halvåret och att inflationen, som idag ligger över målet på 2 procent, kommer att sjunka tillbaka framöver.

Vi känner igen åtgärderna från finanskrisens mesta akuta dagar och med den vetskapen så vet vi också att det här inte är någon dunderkur för ekonomin utan snarare ska ses som en reaktion på den senaste tidens allt svagare konjunktursignaler och en reaktion på att kreditmarknaderna åter börjat torka upp. Därför ska man kanske inte heller vara särskilt överraskad över att den initiala reaktionen på börsen blev negativ.

Det fanns dessutom rykten i svang om att ECB faktiskt skulle sträcka sig så långt att man sänkte räntan och en viss besvikelse kan säkert spåras till att detta inte gjordes.

Vår bedömning är dock att ECB kommer att tvingas krypa till korset och inom en snar framtid leverera just detta, en räntesänkning.

Centralbankschefen Jean-Claude Trichet lämnar i och med detta räntemöte över rodret för banken till Mario Draghi och det skulle inte förvåna om något av hans första penningpolitiska möten som bankchef kommer att innehålla just denna åtgärd. Nästa räntemöte hålls den 3 november och det är kanske för tidigt för en sådan kovändning i räntefrågan men i december kan det nog vara dags.

Det positiva med dagens beslut från centralbankerna är att man i ett tidigt skede skridit till verket och inte som tidigare närmast tvingats ta besluten under galgen. Skulle dessutom de stresstest för bankerna som föreslagits från EU:s finansministrar falla väl ut samtidigt som utsatta banker rekapitaliseras så ökar givetvis chanserna att åtgärderna får önskvärd effekt.

Men faktum kvarstår att dagens åtgärder är signaler om stora underliggande problem i europeisk ekonomi och så länge dessa frågor inte löses så är det svårt att vara optimistisk i det långa perspektivet. Fortfarande väntar vi exempelvis på en grekisk skuldnedskrivning.