Det var ont om konkreta besked när helgens toppmöte skulle summeras på söndagskvällen. Dock verkar en bred uppgörelse för att stärka krisfonden EFSF vara inom räckhåll, vilken är en nyckelfråga. Diskussion om hur räddningsfonden EFSF ska få ökad utlåningskapacitet begränsades under helgen till två alternativ.

Det sade EU-ordföranden Herman Van Rompuy vid en presskonferens efter eurotoppmötet på söndagskvällen.

"Vi definierade två modeller. Det kan hända att vi kombinerar modellerna. Diskussionerna är positiva", sade han.

Det ena alternativet är en försäkringslösning, att EFSF lovar stå för upp till 20 procent av förlusterna vid en skuldnedskrivning av euroländers obligationer, till exempel Italiens och Spaniens.

Det andra alternativet är att skapa ett fristående specialföretag (special purpose vehicle) med deltagande från EFSF och privata investerare, som statliga investeringsfonder. SPV:n skulle sedan kunna stödköpa sårbara euroländers statsobligationer.

Det är nödvändigt att använda hävstångsmekanismer eftersom Tyskland och Finland inte vill utöka sina garantier till EFSF.

De två alternativen skulle innebära att Frankrike tidigare förslag om att EFSF ska kunna låna från Europeiska centralbanken nu är ute ur leken. Ett förslag som Tysklands Angela Merkel är emot.

Men Herman Van Rompuy motsade detta delvis genom att säga att ECB är inblandad i några av de många alternativen. För närvarande agerar ECB genom att direkt stödköpa statsobligationer från sårbara länder för att se till att marknaden fungerar tillfredsställande.

I lördags nådde EU:s finansministrar också en preliminär överenskommelse om rekapitalisering av europeiska banker.

"Men ingenting är klart förrän allt är klart", sade Fredrik Reinfeldt. Han ville inte avslöja några detaljer om rekapitaliseringen.

Euroländernas stats- och regeringschefer fortsatte på söndagen att diskutera de två andra delarna i krispaketet: den grekiska skuldnedskrivningen och hur räddningsfonden EFSF ska förstärkas.

Rekapitalisering av europeiska storbanker på 108 miljarder euro under sex till nio månader, enligt Europeiska banktillsynsmyndigheten EBA:s beräkningar.

Vid lördagens ekofinmöte spjärnade Spanien, Italien och Portugal emot en samordnad rekapitalisering under EU-ländernas finansministermöte på lördagen.

Spanien krävde att euroländerna först skulle enas om storleken på skuldnedskrivningen för Greklands skuld till privata fordringsägare innan man tog beslut om rekapitalisering. Hittills har talats om en nedskrivning av skulden med åtminstone 50 procent, vilket skulle drabba dessa länders banker hårt.

Tidigare på söndagen uppmanade EU-toppmötet G20-länderna att se till att Internationella valutafonden har tillräckligt med resurser.

Dessa krävs för att IMF ska "uppfylla sina systemplikter och (G20) borde undersöka möjliga bidrag till IMF från länder med stora bytesbalansöverskott".

"Det är rimligt att IMF utrustas med mer resurser och att länder med bytesbalansöverskott ger ett större bidrag", sade kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

EU-toppmötet på söndagen beslöt att hålla ett extra EU-toppmöte på onsdag kväll strax före eurotoppmötet.

Anledningen är att inte utestänga de tio EU-länderna utanför EMU när rekapitalisering av europeiska storbanker diskuteras.

"Hanteringen av bankerna är en fråga som rör alla 27 EU-länder", sade statsminister Fredrik Reinfeldt vid en presskonferens efter EU-toppmötet.

Toppmötet på söndagen, som statsministern kallade "en mellanstation", siktade på att knyta ihop krispaketet vid onsdagens möten.

EU- och eurotoppmötena på onsdag kommer att föregås av finansministermöten för euroländerna på tisdag (eurogruppen) och alla EU-länder (ekofin) på onsdag.