Den amerikanska centralbanken lät som väntat styrräntan ligga kvar i spannet 0,00 till 0,25 procent efter gårdagskvällens möte. Dessutom höll man kvar vid bedömningen att den ekonomiska utvecklingen kräver att räntan ligger kvar på den nivån i alla fall till slutet av 2014.

Dessutom fortsätter banken att köpa nya bostads- respektive statsobligationer när de innehav man redan har förfaller. Köpen av statsobligationer koncentreras framför allt till lite längre löptider.

När det gäller den amerikanska ekonomins utveckling är Fed försiktigt optimistisk, eller snarare något mindre pessimistisk, än tidigare. Man konstaterar att arbetsmarknaden tagit lite bättre fart och att hushållens konsumtion och företagens investeringar har fortsatt att stiga. Däremot är arbetslösheten fortfarande alldeles för hög och bostadsmarknaden nedpressad. Den ekonomiska expansionen förväntas fortsätta i måttlig takt.

Det här är en betydligt mer återhållsam beskrivning av tillståndet i amerikansk ekonomi än vad man kanske skulle kunna förledas att tro av utvecklingen på de finansiella marknaderna. Dessutom tolkas beskeden från den amerikanska centralbanken som att ytterligare kvantitativa lättnader fortfarande kan bli aktuellt. Och det här är säkert en faktor som bidrar till den ökade optimismen på finansmarknaderna.

Gårdagens besked från Federal Reserve bör dessutom ha effekt på den svenska räntepolitiken. För nu när vår egen riksbankschef gått ut och tonat ner sambandet mellan Riksbankens styrränta och den ränta som hushållen möter, bland annat i form av bostadsräntor, så blir det än viktigare att Riksbanken för en räntepolitik som på andra sätt stimulerar svensk ekonomi.

Det som då ligger närmast till hands är att Riksbanken lägger ett större fokus på den svenska kronans utveckling. Skulle man röra sig i den riktningen blir det viktigare att ha en räntenivå som inte bidrar till en starkare krona eftersom det försämrar exportföretagens konkurrenskraft och dessutom bidrar till lägre inflation via lägre importpriser. Inflationen ligger ju dessutom, som vi såg i gårdagens inflationssiffror för februari, redan i utgångsläget under Riksbankens mål på två procent. 

I praktiken behöver man då ta större hänsyn till räntenivån i andra länder eftersom en svensk ränta som är högre än den i vår omvärld bidrar till att stärka kronan. Det är i alla fall det teoretiska samband som Riksbanken arbetar efter, även om det är ett samband som inte alltid gäller i praktiken.

Under de senaste åren har flertalet medlemmar av riksbanksdirektionen lagt stort fokus på hushållsutlåning och bostadspriser. Nu är utvecklingen betydligt lugnare på dessa områden. Framöver tror vi därför att faktorer som växelkursen kommer att ha större betydelse för räntebesluten och med närmast nollränta i de flesta av våra viktigaste konkurrentländer så begränsas Riksbankens manöverutrymme.

Om det bidrar till en räntesänkning i april är högst osäkert men i och med fortsatt de extremlåga räntorna i flertalet viktiga konkurrentländer så ökar trycket på Riksbanken att följa efter. Och gårdagens räntebesked från den amerikanska centralbanken talar dessutom för att även den svenska styrräntan kommer att vara mycket låg till slutet av 2014.