"Vi tror inte att den effekten blir jättestor. Många som ska köpa nytt boende har ju redan en bostad och behöver sälja den", sade Henrik Braconier, Finansinspektionens chefekonom, vid en pressträff tillsammans med myndighetens chefsjurist Per Håkansson, på onsdagen.

Chefekonomen konstaterade samtidigt att FI inte heller tror på något prisfall på bostäder efter det att amorteringskraven införts. På längre sikt kommer vissa hushåll att behöva spara lite mer för att betala sina amorteringar och detta väntas leda till en viss dämpning av bostadspriserna.

"Tillväxttakten för bostadspriserna kan bli lite lägre än tidigare, men vi tror inte på något prisfall på bostäder", sade Henrik Braconier.

FI har tidigare talat om möjliga prisnedgångar max 5 procent, som en effekt av amorteringskravet.

Chefekonomen betonade att amortering innebär ett sparande och den inlåsningseffekt som kan uppstå bedöms som liten jämfört med andra faktorer, som exempelvis stämpelskatten som gör det dyrt att flytta.

Enligt FI ligger hushållens skulder på hanterbara nivåer för närvarande, men den fortsatta uppgången i priserna är oroande.

Men det är inte kreditriskerna för enskilda hushåll som oroar myndigheten, utan det är de makroekonomiska riskerna de bekymras av.

Henrik Braconier lyfte fram att hushållen i exempelvis Danmark och Storbritannien, där bostadspriser och skulder ökat kraftigt, drog ned väldigt mycket på sin konsumtion då bostadspriserna föll och detta fördjupade konjunkturnedgångarna i dessa länder.

"Nu växer gruppen med lån över 50 procent av bostadens värde i Sverige nu och det är det vi vill motverka… Det är hushåll som är högt skuldsatta som utgör de största riskerna mot samhällsekonomin och det är därför det är viktigt att amorteringskravet riktas mot denna grupp", sade han.

Skulle det inträffa någon form av makroekonomisk chock i Sverige så kommer FI se över vilka åtgärder de behöver vidta, enligt chefekonomen, som också sade att vid en regional chock, exempelvis en situation där många förlorar sina jobb på en ort, så kan bankerna tillåta amorteringsfrihet under några år.

Undantag från amortering får också göras vid någon form av ekonomisk påfrestning som till exempel sjukdom eller arbetslöshet.

Företagen ska fortsätta bete sig "ungefär som vanligt och lätta på trycket" om låntagaren hamnat i en pressad situation, enligt FI:s chefsjurist Per Håkansson, som tillade att FI inte säger hur länge en sådan situation kan vara.

Han sade att reglerna om amorteringskrav kommer att vara bindande och att alla bolag måste följa dem.

Han sade också att det är bra för bolånekunderna och konkurrensen att det, enligt förslaget, ska gå att byta bank utan att det påverkar amorteringen.

Om man tar ett nytt lån, exempelvis för att renovera, gäller amorteringskravet på det nya lånet oavsett vad man använder pengarna till, men det påverkar inte det gamla lånet.

Amorteringskravet utgår från marknadsvärdet på bostaden och en omvärdering, för att räkna om belåningsgraden, får bara ske vart femte år.

Skälet till detta är att ideliga omvärderingar skulle urholka effekten av amorteringskravet och om man inte skulle tillåta några omvärderingar alls skulle det leda till att en del hushåll skulle tvingas fortsätta amortera under 50 procent av bostadens marknadsvärde.

"Man ska kunna göra omvärdering, men inte hela tiden. Gränsen om vart femte år innebär att vi inskränker den möjligheten", sade Per Håkansson.

Det finns dock undantag för när omvärdering får göras, då en "avsevärd värdeförändring" har skett. Det kan handla om att man köpt "ett ruckel" och renoverat den till en helt ny bostad, eller att man bygger till en våning på ett enplanshus.