Om hushållens skulder åter skulle "dra iväg uppåt" skulle ett amorteringskrav kunna komplettera bolånetaket. Bolånetaket infördes av Finansinspektionen 2010 för att sänka skuldsättningen hos bostadsköpare och således kreditrisken för bankerna. Efter regleringen får nya bostadslån maximalt uppgå till 85 procent av köpesumman.

Det sade Martin Andersson, Finansinspektionens generaldirektör, i en utfrågning om makrotillsyn i riksdagens finansutskott på tisdagen.

"Det är inte rimligt sänka bolånetaket ytterligare, utan snarare att se på hur ett eventuellt amorteringskrav skulle kunna komplettera bolånetaket", sade han.

Han sade att Finansinspektionen ser att det finns en del risker, som att skulderna har börjat ticka uppåt och att amorteringstakten är låg.

"I dag ser vi inte det som en stor fara, men om vi skulle se att det här drar iväg måste vi fortsätta att titta på efterfrågesidan", sade Martin Andersson.

Han sade att ett förslag om amorteringskrav inte är något löfte, utan att FI vill flagga för detta om skulderna skulle börja dra iväg igen.

Han sade att Finansinspektionen ska titta på erfarenheter från Holland, så man undviker problematiken som uppstod där, med stor påverkan på hushållen och ekonomin.

"Det är en balansgång. Men om det blir nödvändigt ska vi kunna införa ett krav i alla fall på de högre belåningsgraderna och i så fall bara gälla nya lån. Det är inget löfte, men vi vill flagga för det om det skulle dra i väg ännu mer", sade Martin Andersson.

Utöver verktyget att stärka amorteringskulturen konstaterade han att skatter och bostadspolitik är parametrar för att bromsa efterfrågan utanför FI:s ramar.

Finansmarknadsminister Peter Norman har tidigare varit negativ mot amorteringskrav, men om hushållens skulder skulle öka vill han inte avvisa ett sådant förslag. Först vill han dock se effekterna av regeringens förslag om en förändrad amorteringskultur."Jag tycker inte man ska utesluta något verktyg. Nu har vi ett förslag om en förändrad amorteringskultur som ska träda i kraft, förhoppningsvis nästa år. Det rimliga är väl att man ska se på effekterna av den först", sade han , sa han till journalister på tisdagen och upprepade att det holländska exemplet med en 30-årig amorteringstid skulle slå hårt mot konsumtion och tillväxt.Peter Norman konstaterade att det är Finansinspektionen som har beslutanderätt i frågan, men att de vid stora förändringar ska samråda med rådet."Det beror på hur det här förlaget utformas, men det är de som har beslutet i sin hand", sade han.