Det sade Finansinspektionens (FI) chefsekonom Henrik Braconier vid en pressträff på torsdagen, i samband med att han presenterade FI:s bolånerapport.

Han konstaterade att hushållens skulder har ökat mycket de senaste 20 åren, samtidigt som bostadspriserna också ökat kraftigt. Det finns flera faktorer bakom detta: fler hushåll äger sina bostäder, sänkt skatt på fastigheter, betydande fall i räntorna och en demografisk utveckling som gjort att efterfrågan på bostäder varit stark, inte minst i storstäderna.

"Alla dessa krafter har bidragit till att driva upp priserna och skuldsättningen", sade han.

FI är oroade över hushållens skuldsättning, som innebär risker för svensk ekonomi och enskilda hushåll. Men de ser ingen betydande risk för det finansiella systemet, utan det rör sig i stället om att hushållen med hög skuldsättning kan dra ned konsumtion vilket kan förstärka en lågkonjunktur.

"Det är det vi oroar oss mest för", sade han.

Henrik Braconier konstaterade att bolånetaket från 2010 bidragit till att dämpa skuldsättningen, trots snabbt stigande bostadspriser.

Bankföreningen införde dessutom 2013 en rekommendation om att nya bolånetagare ska amortera, vilket också bidragit. Denna kommer nu att försvinna i och med att amorteringskravet införs från den 1 juni. Hotet om att detta ska införas har hållit den positiva utvecklingen uppe för amorteringarna, och det är därför viktigt att det nu verkligen införs.

"Trots en positiv trend i amorteringarna så är det forstsatt så att hushållen amorterar för lite", sade han.

Hur förslaget om amorteringskrav ska utformas kommer FI:s styrelse fatta beslut om i nästa vecka. Det ska sedan i sin tur överlämnas till regeringen för beslut.

Han sade att i princip ska bankerna börja tillämpa detta direkt från den 1 juni. Det innebär inte nödvändigtvis att det ska upp till 100 procent av de som har belåningsgrad över 50 procent, det finns vissa undantag, men "vi ska komma väldigt nära den siffran, och vi förväntar oss att det ska synas i nästa års bolånerapport", sade han.

Amorteringskravet gäller bara nya bolån, men FI har tidigare uppgett att de förväntar sig att nästan alla omfattas av amorteringskravet om 20 år.

Henrik Braconier medgav att det skapar en viss inlåsningseffekt, men denna försvinner med åren och ska sättas i perspektiv till inlåsningseffekterna från skatterna och är då "rätt liten". Dessutom kan det ses som ett sparande, vilket bör motverka synen om en inlåsning.

Vad gäller det eventuella behovet av ett skuldkvotstak (skulder i förhållande till inkomsterna) så återkommer FI med sin syn på detta, och hur det i så fall skulle kunna utformas, i sin stabilitetsrapport i maj.

Johan Berg, analytiker på FI, sade att stresstesterna, med en bolåneränta upp till 5 procentenheter högre, visar att det är få hushåll som inte har sådana marginaler att de då kan klara sina betalningar.

"Hushållens skuldsättning är därför inte primärt en risk för bankerna, utan snarare de anpassningar som kan krävas för att hantera denna situation, det vill säga det är en makroekonomisk risk", sade han.

Amorteringskravet förväntas främst leda till att fler amorterar inom spannet 50-70 procent i belåningsgrad, i dag är det cirka 50 procent. Förändringen väntas bli större för lite äldre hushåll än för unga, eftersom de redan haft högre krav på amorteringar på sig.