Skandalen kring Weavering Capital fick stor uppmärksamhet när den rullades upp för 5 år sedan. Nyligen inleddes rättegången mot den svenska grundaren Magnus Peterson i London.

Rättegången mot Magnus Peterson inleddes i mitten av oktober och väntas hålla på i upp till tolv veckor. Totalt rör det sig om 16 olika åtalspunkter – bland annat bedrägeri, falsk bokföring och förfalskning, enligt Bloomberg.

Enligt åklagaren var det Magnus Petersons avsiktliga "oärlighet" som orsakade kollapsen av hedgefonden Weavering Macro Fixed Income i mars 2009. Fonden, som var baserad på Caymanöarna, uppgavs då ha ett förvaltat kapital på runt 5 miljarder kronor.

Kraschen kom efter att det upptäckts att motparten för fondens största tradingposition var ett bolag som också kontrollerades av Magnus Peterson, enligt åtalet.

Den brittiska ekobrottsmyndigheten Serious Fraud Office (SFO) hävdar att fondens värde blåstes upp med hjälp av internaffärer med så kallade ränteswappar.

"Peterson dolde inte bara sanningen; han förfalskade faktiskt ett stort antal dokument”, sade advokaten Amanda Pinto vid SFO när rättegången inleddes.

Enligt Pinto går det inte att skylla kollapsen på varken finanskrisen, otur eller inkompetens. Hon hävdar att Peterson uppmuntrade nya investerare att stoppa in pengar i fonden ända fram till 2009 för att kunna använda pengarna till att betala befintliga investerare som ville ta ut sina pengar. Magnus Peterson ska även ha tjänat drygt 80 Mkr själv.

Totalt uppges investerare ha förlorat 370 miljoner pund i kraschen, vilket motsvarar runt 4,5 miljarder svenska kronor.

Enligt en av investerarna, hedgefonden Ermitage, hade Weavering Macro Fixed Income utlovat en lågriskstrategi med begränsad nedsida.

Men när man tillsammans med andra investerare ville ha tillbaka sina pengar 2008 så fick de svaret att Weavering inte kunde tillgodose detta.

”Det här var rätt allvarligt. Det verkade som att fonden inte kunde betala sina investerare, och det var ganska oväntat”, säger den tidigare Ermitage-analytikern Richard Hallos enligt nyhetssajten FINalternatives.

Magnus Peterson förnekar i sin tur anklagelserna från den brittiska ekobrottsmyndigheten.

Att rättegången har dröjt så pass länge beror på att SFO valde att lägga ner förundersökningen 2011. Men året efter fick myndigheten en ny chef, David Green, som valde att öppna upp förundersökningen igen.

Magnus Peterson har tidigare lagt hela skulden på revisionsfirman PWC.

”När Lehman Brothers kraschade blev folk väldigt rädda och började göra uttag ur fonden. Trots att den gick bra hamnade fonden i en illikvid situation, och i februari 2009 bad vi PWC att hjälpa oss med att stänga fonden för uttag för att vi skulle göra det enligt alla regler”, sade han till di.se i samband med att utredningen lades ned 2011.

Enligt Magnus Peterson reagerade PWC då på upplägget med ränteswapparna. Något som enligt Magnus Peterson var en vedertagen praxis och som förklarades i fondernas prospekt.

”PWC trodde att dessa internaffärer gjordes för att dölja förluster som gjordes i ränteoptioner. Men dessa optioner låg som hedgar emot alla våra produkter, och det fattade de inte”, sade han till di.se.

Men glädjen kring den nedlagda utredningen blev kortvarig. Sommaren 2012 dömdes Magnus Peterson för bedrägeri i brittiska High Court i ett civilmål där motparten var Weaverings konkursförvaltare. Tillsammans med tre andra ska han betala över 3 miljarder kronor för de skador som investerarna drabbats av.

2011 dömdes dessutom Magnus Petersons bror Stefan Peterson samt hans styvfar, som båda satt i styrelsen för Weavering Macro Fixed Income, av en domstol på Caymanöarna att betala ett skadestånd på motsvarande 700 Mkr. 

Domstolen fann de båda skyldiga till ”avsiktlig försummelse ” då de medvetet struntat i att utföra sina åtaganden mot fonden.

I Sverige lade Ekobrottsmyndigheten 2010 ned förundersökningen kring misstänkt svindleri i det svenska dotterbolaget Weavering Fonder.

Ett stort antal investerare, däribland flera svenska, förlorade pengar i Weavering-härvan. Bland dessa märks det svenska fondbolaget Wassum, Volvos pensionskassa, Stena AB, Concordia Maritime, Pressens Pensionskassa, Hudiksvalls kommun, finländska Sampo samt den schweiziska banken UBS, enligt en sammanställning av nyhetssajten Realtid.