Vid dagens ekofinmöte kom Euroländernas finansministrar överens om en höjning av resurserna som står till förfogande för euroområdets räddningsfonder. Som det länge spekulerats kring blev lösningen att låta den nuvarande stödfonden EFSF (European Financial Stability Facility) under en tid löpa parallellt med den permanenta stödfonden ESM (European Stability Mechanism) som lanseras till sommaren.

Sammantaget kommer den nya finansiella brandväggen, som detta är tänkt att bli, att ha 800 miljarder euro till förfogande, varav 500 miljarder euro kommer från den permanenta stödfonden ESM.

Av de 800 miljarder som kommer att finns i stödfonderna utnyttjas idag cirka 100 miljarder i stöd till Grekland, Irland och Portugal och kvar blir då en sammanlagd utlåningskapacitet om 700 miljarder euro.

Att beslutet äntligen är taget betyder att ytterligare ett nödvändigt steg tagits mot finansiell stabilitet i euroområdet. Därmed inte sagt att så blir fallet. Men tillsammans med den generösa utlåningen från ECB till europeiska banker så ser det i alla fall ut som att vi gått in i en period med betydligt lägre finansiell risk än tidigare.

Ett beslut att utvidga de europeiska stödfondernas kapacitet har dessutom varit ett mer eller mindre uttalat krav från BRIC-länder som Kina och Brasilien för att dessa i sin tur ska utöka sitt stöd till Internationella valutafonden (IMF). Även IMF bidrar ju i hög grad till den europeiska krishanteringen och euroländerna bidrar dessutom den vägen med ytterligare 150 miljarder. BRIC-ländernas utökade stöd till IMF är dock inte enbart avhängigt beslutet om en större europeiska brandvägg utan man kräver dessutom större inflytande i organisationen. 

Att det här inte är någon slutgiltig kur mot den finansiella stabiliteten i Europa syns inte minst på dagens ränterörelser. De långa räntorna har stigit kraftigt i flera av de krisdrabbade länderna. Femårsräntan har exempelvis stigit med 14 punkter (0,14 procentenheter) i Italien och med 20 punkter i Spanien.  Samtidigt har den tyska femårsräntan sjunkit med en punkt till mycket låga 0,82 procent.  Bara några punkter över bottennoteringen 0,79 procent från den 13 mars.

En hel del av den nya oron kommer sig av att vi nu är på väg in i en period där den politiska och konjunkturella risken ser ut att öka. I Spanien förbereds protester mot de nya sparbeting som regeringen presenterat och i Grekland vankas ett nyval som kan sätta nuvarande överenskommelser under press.

Och som flera analytiker konstaterar så är 800 miljarder euro knappast tillräckligt om Spanien och Italien skulle behöva omfattande stöd . Vilket skulle kunna bli aktuellt om recessionen fördjupas.

Så visst finns det en risk för att dagens beslut blir ännu ett i raden under den europeiska krishanteringen som kommer att bli satt under rubriken "för lite, för sent".