Enligt BIS har centralbanker tagit på sig bördan att revitalisera ekonomierna under en allt för lång tid, och har därmed blivit ett substitut för nödvändiga strukturreformer. BIS vill se en policyhållning som är mindre fokuserad på kort sikt och större fokus på finansiell stabilitet och internationellt samarbete.

"Ett viktigt element i denna rebalansering kommer att vara att förlita sig mindre på efterfrågestyrande policy och mer på strukturpolitik. Syftet är att ersätta den skulddrivna tillväxtmodellen, som har fungerat som ett politiskt och socialt substitut, mot produktivitetshöjande reformer", skriver BIS i sin årsrapport på söndagen, enligt Bloomberg News.

BIS noterar vidare att den globala tillväxten har ökat "något" det senaste året, men det beror mest på engångseffekter, som fallet i oljepriserna, snarare än bättre fundamenta. Skulderna är ännu allt för höga, produktiviteten är för låg relativt produktionen och finansiella risker är ännu en orosfaktor, vilket talar för en obalanserad återhämtning.

Claudio Borio, chef för BIS monetära och ekonomiska avdelning, konstaterade att den globala ekonomin ännu kämpar för att helt skaka av sig problemen efter krisen. Han konstaterar att de ultralåga räntenivåerna är "det mest tydliga symtomet" på den svaga återhämtningen och en "levande påminnelse" om hur överbelastad penningpolitiken har blivit i arbetet med att stödja återhämtningen.

BIS ser vidare nedgången i räntenivåerna som en tydlig kontrast mellan det höga risktagandet på finansmarknaderna och den reala ekonomin, som ännu är i stort behov av investeringar. På lång sikt innebär de låga räntorna risker för en svagare ekonomisk aktivitet och för finanssektorn genom att det hindrar rationella investeringsbeslut och försenar nödvändiga anpassningar.

"Resultatet är för mycket skulder, för lite tillväxt och för låga räntor" enligt Claudio Borio.